Titta in i kungligheternas smyckesskrin inför Nobel

Foto: TT
Vilka historier döljer sig bakom de kungliga huvudsmyckena på festernas fest?

Det gnistrar och glimrar om kungligheterna på festernas fest. Det är inte bara klänningarna som imponerar, utan även deras smycken – och kanske framför allt diademen i de kungliga damernas håruppsättningar. Men vilka historier döljer sig bakom de magnifika huvudsmyckena?

Visste du att ett av diademen som används flitigt på Nobelfesterna är en gammal kärleksgåva från Napoleon till kejsarinnan Joséphine? Eller att ett annat diadem, som vi ofta ser på kronprinsessan Victoria, egentligen är en gammal kungakrona? Ladda upp inför Nobelveckan på kungligt vis! Magdalena Ribbing, DN:s folkvettsexpert, har hjälpt svt.se/nobel att glänta på det kungliga smyckeskrinet och plocka fram historierna bakom nobeldiademen.

Prinsessan Sibyllas diadem – bröllopsgåvan

Prinsessan Sibyllas diadem är en bröllopsgåva till prinsessan Margaret av Connaght, som gifte sig 1905 med sedermera Gustaf VI Adolf, kung Carl Gustafs farfar. Diademet är gjort av den engelske juveleraren Garrard och dess dinglande diamantkläppar i diamantkransarna kan tas loss och sättas på en kedja till ett halsband. Diademet, som prinsessan Sibylla gärna bar, använde Silvia Sommerlath första gången kvällen innan hon blev drottning Silvia av Sverige 1976.

Drottning Sofias diadem – en lättviktare

Drottning Silvia använder gärna drottning Sofias diadem. Det är lätt att bära, till skillnad från andra diadem som oftast är ganska tunga. Diademet var ursprungligen en kam som skulle pryda dåtidens stora hårknutar, men gjordes om till diadem.

Kamédiademet – Napoleons kärleksgåva

Kamédiademet gjordes i Paris på tidigt 1800-tal till kejsaren Napoleons kejsarinna Joséphine, som älskade smycken och särskilt kaméer. Det har nio pärlinfattade kaméer skurna ur snäckskal, med mytologiska kärleksmotiv. Kamégarnityret är kungafamiljens privata egendom, ett arv från kejsarinnan Joséphines sondotter Josefina av Leuchtenberg som gifte sig med Oscar I, son till den Bernadotteska dynastins grundare Karl XIV Johan.

Leuchtenbergska safirgarnityret – flitigast använt på Nobelfesterna

Diademet är paradsmycket i ett garnityr som kallas de Leuchtenbergska safirerna och som har synts på Nobelfesterna oftast av alla diadem som de kungliga damerna använder. Det kom till Sverige med Josefina av Leuchtenberg och används bara av drottning Silvia. Diademet kan läggas ut helt rakt, det är ledat på många ställen och kan bli runt som en krona eller som här vara öppet från hjässan. Safirerna är blå som en bit av himlen och infattade i diamanter. Det är ett franskt juvelarbete från tidigt 1800-tal på absolut toppnivå.

Fyrknappsdiademet – fyra diamanter

Kronprinsessan Victoria har burit diadem sedan hon fyllde 18 år, men då var det ett diskretare sådant. Detta kallas fyrknappsdiademet och är gjort av fyra diamantknappar, eller rosetter som de kallas på juvelerarspråk. De kan komma från en kunglig paraduniform på 1800-talet. Drottning Silvia brukar inte använda det, men det har burits av flera svenska prinsessor.  

Karl Johan-diademet – en kungakrona

Sex diamantknappar, eller rosetter, har detta diadem som är högre än fyrknappsdiademet. Dessa sex knappar lät Karl XIV Johan tillverka till sin kröning 1818, då han bar den svenska kungakronan gjord år 1561. Den var inte tillräckligt ståtlig måste Karl XIV Johan ha tyckt eftersom han lät sätta in dessa sex stora diamantmotiv i kronan, och dessutom lät byta ut den ursprungliga låga korsgloben mot en mycket högre med ett större diamantkors överst. Sedan 1970 är denna svenska kungakrona återställd till sitt första skick, och diamantknapparna blev detta diadem.

Stråldiademet – kronprinsessdiademet

Stråldiademet kom till Sverige med kronprinsessan Victoria, född prinsessa av Baden som gifte sig med kung Carl Gustafs farfars far Gustaf V år 1881. Hon fick diademet, som då var ett halsband, i bröllopsgåva av sina föräldrar och använde det vid sitt bröllop. Senare har det använts som stort bröstsmycke, så kallat corsage, men framförallt som diadem av alla kungliga damer i Sverige. Kronprinsessan Victoria den äldre dog 1930 och testamenterade då diademet med önskan att det skulle bäras framförallt av svenska kronprinsessor. Det kallas därför också kronprinsessdiademet.

Ametistgarnityret – tillverkat i Frankrike

Ametistgarnityret med ametister infattade i silver och guld har sannolikt tillverkats i Paris under tidigt 1800-tal till den franska kejsarinnan Joséphine.

Drottning Silvias stråldiadem – Madeleines favorit

Prinsessan Madeleine har detta diamantdiadem som sitt personliga, även om det också har använts av andra i kungahuset. Det kallas också drottning Silvias stråldiadem eftersom det användes av drottningen några gånger innan det ”övergick” till prinsessan Madeleine. Diademet är kungahusets privata. Madeleine hade det även på sitt bröllop.