Dorotea kommun har Sveriges högsta kommunalskatt, 35,15 procent från årsskiftet. Kommunen tillhör samtidigt den tredjedel av landets kommuner med minst skattekraft per person, 179 107 kronor, enligt SCB. Foto: SVT

Höjd skatt i 270 kommuner de senaste tio åren

Uppdaterad
Publicerad

Kommun- och landstingsskatten har höjts i 58 kommuner i år, och bara sänkts i 7. Högst skatt har Dorotea, där en person med 30 000 kronor i månadslön betalar in nästan 21 500 kronor mer per år än i Österåker. Det visar en genomgång som SVT Nyheter har gjort.

Kommunalskatten, som går till både kommun och landsting, höjdes i 58 kommuner vid årsskiftet. Mest höjdes den i Mullsjö och Vetlanda, 1 procentenhet. Sju kommuner fick sänkt kommunalskatt, varav fyra ligger i Stockholms län.

De höjda kommunalskatterna beror främst på att region Skåne, där många kommuner ingår, har höjt landstingsskatten. Däremot är det förhållandevis få kommuner, tolv stycken, som höjt skatten.

Annika Wallenskog Foto: Rickard L Eriksson

– Det beror bland annat på en stark ekonomi i kommunerna och att det tagit lång tid att få till ett nytt styre i många kommuner, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

270 av 290 kommuner

Över tid har kommunalskatten ökat i 270 av 290 kommuner de senaste tio åren.

De kommuner som fått höjd skatt har en rad gemensamma drag, enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, och som bland annat forskar om regional utveckling.

Charlotta Mellander Foto: Anna Hållams

– Oftast är det de mindre kommunerna, och som är lite längre bort från en stor stad. Ju färre invånare man har desto färre ska dela på kostnaden för den offentliga servicen, säger hon.

Kostnaden för till exempel hemtjänst och räddningstjänst ökar dessutom om invånarna bor glest.

– Risken finns också att service dras ned för att inte tillräckligt många efterfrågar den. Det är ett av landsbygdens problem, säger Charlotta Mellander.

Högre andel äldre

Kommuner med hög skatt har ofta en befolkning, och därmed ett skatteunderlag, med en högre andel äldre och där många yngre som flyttat.

– De allra flesta som flyttar är mellan 18 och 35 år, och bara ungefär hälften flyttar tillbaka. Samtidigt är oftast den övriga inflyttningen inte stor nog, säger Charlotta Mellander, som studerat hur många som bodde på landsbygden vid 18 års ålder som flyttade hem igen efter avslutad examen.

Olika förutsättningar

Skatteklyftan, skillnaden mellan dem med högst och lägst skatt, har vuxit över tid, enligt Arne Müller, frilansjournalist som i över 20 år bevakat landsbygdsutveckling och regionala klyftor i Sverige.

Arne Müller Foto: Erland Segerstedt

– Det har inte följts av att invånare i kommuner med hög skatt märkt någon förbättring, tvärtom, säger Arne Müller, som lyfter lappländska Dorotea som exempel.

Dorotea har högst kommunalskatt i landet, 35,15 procent, sex procentenheter högre än i Österåker, 29,18 procent.

– VA-nätet i Dorotea drabbas gång på gång av stora vattenläckor, och förra årets enda författarbesök på biblioteket blev möjligt efter att författaren startat en insamling, säger Arne Müller.

Vattenläckan i Dorotea i höstas drabbade uppskattningsvis 1 500 personer. Här fyller invånare dunkar utanför Medborgarhuset. Foto: Ulf Eriksson

Ett annat exempel är Malå kommun, med drygt 3 100 invånare, i Västerbottens län. Där stängdes kommunens enda badhus ned hösten 2017, som en del i ett sparpaket på 20 miljoner kronor.

– Det leder till praktiska problem för skolan har ju skyldighet att lära ut simning till barnen, säger Arne Müller.

Utjämningssystemet täcker inte upp

Samtidigt visar en statlig utredning att det kommunala utjämningssystemet inte fullt kompenserar för kommunernas olika behov, enligt Arne Müller.

– Vissa ersättningar har inte räknats upp på flera år. Allt sammantaget gör att kommuner som ligger lite illa till i den ekonomiska geografin inte alls har samma förutsättningar att upprätthålla en service som är likvärdig med de mer välmående, säger han.

Mindre kommuner i glesbygd, främst i Norrland, Dalsland och Småland, föreslås få mer resurser, den statliga utredningen ”Lite mer lika” som överlämnades till regeringen i höstas. Foto: Helena Landstedt/TT

Utredningen, som föreslår mer resurser till glesbygden, är utskickad på remiss till den 17 maj.

Så mycket mer betalar invånaren i Dorotea än i Österåker

I kommunalskatten ingår både skatt till kommunen och skatt till landstinget.

Dorotea har högst kommunalskatt i Sverige, 35,15 procent (kommunen: 23,85 procent, landstinget: 11,30 procent).

Lägst kommunalskatt betalar invånarna i Österåker, 29,18 procent (kommunen: 17,1 procent, landstinget: 12,08 procent).

Medianlönen i Sverige 2017 var 30 000 kronor i månaden (enligt Statistiska centralbyrån, november 2018).

En månadslön på 30 000 kronor i Dorotea, där skattetabell 35 tillämpas, innebär då 7 609 kronor i skatt – 91 308 kronor per år.

Samma lön för en som bor i Österåker, där Skattetabell 29 tillämpas, är enligt samma princip 6 339 kronor i skatt  i månaden – 76 068 kronor per år.

Den som bor i Dorotea betalar alltså 15 240 kronor mer per år än den som bor i Österåker.

Vi har utgått från kolumn 1 i Skatteverkets tabeller. Kolumn 1 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till den som vid årets ingång inte fyllt 65 år om inkomsten ger rätt till jobbskatteavdrag. I exemplen är inte kyrkoavgift inräknat, däremot begravningsavgift.

Högsta och lägsta kommunalskatterna 2019

Högsta kommunalskatten:

1 Dorotea: 35,15 procent

2 Munkedal: 35,11 procent

3 Sorsele, Vindelns och Vännäs: alla 34,95 procent

6 Arjeplog, Orust och Pajala: alla 34,84 procent

9 Vilhelmina: 34,75 procent

10 Norsjö och Malå: båda 34,70 procent

Lägsta kommunalskatten:

1 Österåker: 29,18 procent

2 Solna: 29,20 procent

3 Täby och Danderyd: båda 29,63 procent

5 Vellinge: 29,68 procent

6 Kävlinge: 29,69 procent

7 Stockholm: 29,82 procent

8 Sollentuna: 30,20 procent

9 Örkelljunga: 30,24 procent

10 Lidingö: 30,37 procent

Totalt har kommunalskatten, som består av både kommun- och landstingsskatt, höjts i 58 kommuner i år, främst på grund av höjd landstingsskatt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.