Allt fler stickande aggressiva översvämningsmyggor i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

De är många, de är blodtörstiga och de angriper i svärm: översvämningsmyggorna av arten aedes sticticus.

Och de blir fler och märks i fler områden. Idag finns de i nio av Sveriges landskap och har påträffats i ytterligare fem.

Nu verkar det vara Sörmlands tur.

Det var kallt och mulet ända fram till för ett par veckor sedan, men när det blev varmt och fint ett par dagar tänkte Susanna Nevala i byn Stjärna utanför sörmländska Enhörna och hennes sambo ta med barnet ut i bilen. Men det blev aldrig av: så fort de började packa bilen angreps de av myggor. Rejält.

– Vi funderade på hur konstigt det var att de kom trots att det blåste och var mitt på blanka dan. Efter fem minuter med öppna bildörrar var det säkert 70 myggor där inne. Inte så kul att sätta in ett nyfött barn och åka iväg, säger hon.

Tusen myggor per kvadratmeter

Andra i byn Stjärna har också känt av myggen. Strax söder om bebyggelsen ligger Skabro träsk. Det är inte så stort till ytan, några hundra meter på längden och kanske 100 meter på bredden.

– Men, påpekar myggexperten Yngve Brodin på Naturhistoriska riksmuséet, det kan kläckas flera tusen myggor på varje kvadratmeter. Det är bara att multiplicera.

Nu inventeras mängden myggor i träsket, och man ska se om det är just översvämningsmyggan aedes sticticus. Mycket pekar på just den. Susannas beskrivning stämmer exakt med hur Yngve Brodin beskriver myggornas beteende:

– De här arterna är aktiva på dagen också, till skillnad mot vanliga skogsmyggor. Det kläcks så många på kort tid, det blir ett slags hets och desperation bland dem, lite som lämmeltåg. De måste i stor mängd fort få tag i blod. De blir aggressiva i stor mängd, säger han.

Dika ur

Johan Ögren (S) är kommundelsnämndens ordförande i Enhörna, Södertälje kommun. Han säger att man märkte av myggplågan första gången 2012, men sedan var det lugnt 2013-14. Nu är det dags igen:

– Förra året kontaktade vi markägarna för att kunna dika ut området så att det blir färre vattensamlingar. Det var bra men vi ser att mer måste göras. Om det är tillräckligt stort antal och rätt sorts mygga så ska vi ansöka om att få bekämpa med biologiska medel, säger han.

Det brukar betyda ett protein som mygglarver tycker om att äta. I deras magar förvandlas proteinet till ett gift och de dör. Medlet är verksamt i ett dygn. Besprutning med sådant har i flera år pågått vid nedre Dalälven och också längs Klarälven i Forshaga kommun.

Det är då betydligt större områden än det här i Enhörna–trakten. Och helikopterbesprutning kommer att kosta. Är det värt pengarna när det handlar om ett jämförelsevis litet område?

– Jo, men risken är ju överhängande att det sprider sig till andra delar av kommunen. Det är bättre att betala nu och mota Olle i grind, än att betala mycket mer senare, säger Ögren.

Varmare och våtare

Varmare och våtare klimat är en förändring som misstänks orsaka ökningen av översvämningsmyggor. Och så vattenregleringen:

– Förr hade vi ett stort vårflöde och sedan några små på sommaren. Nu är det fler översvämningar på sommaren och det ger myggen fler chanser, säger Yngve Brodin.

– Man kan återreglera förstås men då blir det konflikt med naturvården som vill ha översvämningar, och med vattenkraftsintressen också.

En farhåga som framförts är att varmare och våtare klimat skulle göra Sverige till boplats för farligare myggor, sådana som bär smittsamma sjukdomar som t ex dengue–feber eller malaria.

– Våra svenska stickmyggarter har ingen sådan feber, de är inte så lika. Arten som bär dengue-feber har hittats i Europa och kan eventuellt dyka upp här, det skulle inte förvåna mig, säger Yngve Brodin.

Resistens bland myggor

– Men jag tror inte att febern hänger med. Myggan kommer kanske, men sjukdomen har nog problem att överleva i vårt klimat. Och malaria var ju vanlig i Sverige fram till 1920-talet. Numera är sjukdomen borta men myggan finns kvar, säger han.

Han oroar sig lite för att besprutningen med biologiska medel på längre sikt ska leda till resistens bland myggorna. Bekämpning av malariamyggor på andra platser med andra medel har lett till resistens.

Det blir hur som helst ingen besprutning av Skabro träsk detta år.

– Vi har det mer extremt här än i norra Finland dit vi brukar åka. Där är det mygg och knott i massor. Men det här var det värsta jag varit med om, säger Susanna Nevala.

– Vi får åka till mina föräldrar i Rönninge och ha grillkvällar istället.

Myggor

Översvämningsmyggan (aedes sticticus) finns främst i Tyskland men reproducerar sig också i stora delar av Sverige och ökar i utbredning och antal. Det finns sju arter i gruppen stickmyggor där aedes sticticus ingår.

De lägger sina ägg på torr mark i översvämningsområden och äggen behåller sin livskraft i flera år i väntan på översvämningsvatten. Efter varje översvämning utvecklas larver, och flera generationer kan kläckas fram under en regnig sommar.

De upplevs som mycket aggressiva eftersom de kläcks fram i stort antal på kort tid och måste konkurrera om djur eller människor att suga blod från. De angriper även i dagsljus och i blåst, och kan flyga upp till två mil från kläckningsplatsen.

De vanligaste blodsugande myggorna i Sverige är skogsmygg (17 arter totalt) och har bara en generation per år. De stannar mest i skogen och är mest aktiva i skymningen. De rör sig sällan mer än 2 km från kläckningsplatsen.

Totalt i Sverige finns ca 2.500 arter av myggor om man räknar alla sorter. Bland stickmyggorna är det honan som ger sig på människor och djur för att dricka blod. Hon sprutar samtidigt in en vätska som ska förhindra att blodet stelnar, och den vätskan gör att det kliar.

Vad göra?

Om man kan minska antalet översvämningar är det bäst, enligt Yngve Brodin. Det finns alltså bekämpningsmedel.

Man kan skydda sig själv till viss del: bära ljusa kläder, försöka lukta mindre svett. Det finns gasoldrivna myggfällor som kan fånga stora mängder. Fåglar och andra djur äter gärna myggor, så fågelholk i trädgården är bra.

Men det hjälper inte fullt ut, det kan bara minska plågan lite.

– När översvämningsmyggen kommer ut i massor är det inte mycket som stoppar dem, det hjälper det knappast vad du än gör, blir Brodins dystra facit.

Källor: Wikipedia, mygg.se, Naturhistoriska riksmuséet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.