Kinas president Xi Jinping tillsammans med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, under den sistnämndes inofficiella besök i Kina i veckan. Foto: TT

Analys: Kina – inte Trump – ser ut att ha tagit över taktpinnen om Koreahalvön

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Efter det hemlighetsfulla toppmötet i Peking så framstår Xi Jinping och Kim Jong-Un nu som de bästa av kamrater – trots den frostigaste relationen med Kina sedan Nordkorea etablerades 1948. Men det blev ändå tydligt för de flesta att Kina måste delta i samtalen om spänningen på Koreahalvön ska minska.

Susan Ritzén

Klimat, miljö och vetenskap

Efter dagar av spekulationer kom den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhuas bekräftelse i dag – på kanslikinesiska som hämtad ur partiboken, och med ordet ”kamrat” i var och varannan mening: Kim Jong-Un var här.

Nu ska relationen mellan Kina och Nordkorea tas ”till en helt ny nivå”, uppges det, med täta kontakter mellan Peking och Pyongyang. Det förvånar möjligen den som bevittnat en allt sämre relation mellan länderna under hösten.

Nordkorea-krisen

Men även om Nordkoreas eget självförtroende aldrig varit större, efter att ha förklarat sig som kärnvapenmakt i december, så verkar Kim Jong-Un inse att han behöver Kinas stöd, inför kommande toppmöten med Sydkorea och USA. Någon trovärdig diskussion om kärnvapennedrustning ses som omöjlig utan Kina.

Allierade sedan Koreakriget

Kina och Nordkorea har varit allierade ända sedan Mao Zedong sände trupper för att hjälpa Kim Jong-Uns farfar Kim Il Sung under Koreakriget, man har fortfarande ett gemensamt försvarsavtal. Om samtalen i vår går snett, och Trump åter hotar om militärt ingripande mot Nordkorea, så behöver Kim Jong-Un Kinas stöd.

Lejonparten av Nordkoreas affärer med omvärlden är dessutom handel med Kina. Så vill Nordkorea ha hjälp med att lätta på sanktionerna på sikt, är det Kina som måste övertygas i första hand.

Men i takt med att Nordkoreas kärnvapenprogram växt, så har Kinas tålamod med den besvärliga grannen i norr sinat. Kina röstade i höst för de kraftigaste ekonomiska FN-sanktionerna mot Nordkorea någonsin, och har genomfört dem, i hopp om att pressa regimen till förhandlingsbordet. 

Relationen mellan länder nådde därför en ny bottennivå i vinter, och när Nordkorea sträckte ut en olivkvist om OS-deltagande i Sydkorea, så satt Kina bara på läktarplats. Men inför kommande toppmöten i vår så vägrar Xi Jinping uppenbarligen att framstå som sidsteppad.

Saknas inte orosmoln

Men veckans nyfunna vänskap saknar inte orosmoln. Kina har visserligen inget intresse av att Nordkorea kollapsar, och kan vara beredd att försöka lätta sanktioner på sikt. Men fortfarande vill Kina att Nordkorea avvecklar sina kärnvapen, något få bedömare tror att Pyongyang i grunden är villigt att göra.

Så vad innebär veckans toppmöte med Kim Jong-Un? Nordkorea lär gå in i kommande toppmöten med än mer stärkt självförtroende, och sin viktigaste garant inom nära hörhåll. 

Fast vad det innebär för den ännu olösta konflikten på Koreahalvön återstår att se. De flesta bedömare ser emellertid Kinas återkomst som samtalspartner som naturlig, och kanske bra för stabiliteten i regionen.

För även om USA:s krav på hårdare FN-sanktioner och Donald Trumps oförutsägbarhet och hot om militärt ingripande kan ha bidragit till att Nordkorea nu uppger sig villigt att förhandla om sina kärnvapen, så har Trumps hätska retorik mot Nordkorea samtidigt bidragit till den mest spända situationen på Koreahalvön sedan 50-talet. 

Kan Trump lugna situationen?

Frågan är om ett eventuellt toppmöte mellan Kim Jong-Un och Donald Trump lugnar situationen? Där är vi inte heller än, även om parterna nu bägge uppger att de vill träffas.

Bara en sak står klart. Om det nu var USA som pressade fram läget, Nordkorea som initierade samtal och Sydkorea som gjort de möjliga – så är det nu Kina – inte Donald Trump, som ser ut att ha tagit över taktpinnen om Koreahalvön. 

Eller om Xi Jinping bara ville markera i dag, att han haft den ända från början.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Nordkorea-krisen

Mer i ämnet