Det breda stödet bland väljarna för förebyggande insatser borde inte överraska någon. Få svarar förstås nej på frågan om skolan behöver mer resurser. Eller säger att det är oviktigt med ansvarstagande föräldrar. En majoritet både i riket som helhet och i utsatta områden lyfter även fram fler fritidsaktiviteter för barn och unga och fler socialarbetare som lösningar. Ändå är det länge sedan den här typen av mer preventiva, “mjuka” insatser stod i centrum för debatten – och förklaringen är enkel.
När skjutvapenvåldet eskalerar och gängdåden dominerar nyhetsrapporteringen så ökar våra folkvaldas behov av att visa handlingskraft i en fråga som oroar allt fler väljare. Då blir det partierna som ropar efter hårdare tag som sätter agendan. Att hela högeroppositionen identifierat gängkriminaliteten som regeringens svagaste punkt bidrar också.
Socialdemokraterna svarar med att tona ned skillnaderna för att desarmera en konflikt på motståndarnas hemmaplan.
Splittrar även den forna alliansen
SVT:s enkätundersökning med partierna visar också att det är i frågor om lag och ordning som M, KD och SD skulle ha lättast att enas i ett eventuellt samarbetsavtal efter nästa val.
Den enigheten finns inte på den rödgröna sidan. Miljöpartiet har under regeringsåren tvingats acceptera en hel del skärpningar på rättsområdet och har inte sällan hållit emot när Socialdemokraterna velat gå i en hårdare riktning. Anonyma vittnen, slopad ungdomsrabatt och skärpta straff för gängkriminella är alla frågor där MP och S drar åt olika håll.
Frågorna splittrar även den forna alliansen där Centerpartiet utmärker sig som det parti som vill gå mer försiktigt fram medan Liberalerna är måna om att visa samsyn med Moderaterna.
SVT/Novus mätning kan också tjäna som en illustration av hur väljarnas inställning till kriminalitet och flyktingpolitik har förändrats på senare år. Sju av tio på riksnivå och drygt sex av tio i utsatta områden anser att flyktingpolitiken har ökat kriminaliteten. En tydlig majoritet av väljarna gör alltså nu den koppling mellan flyktingpolitik och kriminalitet som Sverigedemokraterna alltid argumenterat för och som länge varit en viktig ingrediens i partiets strategi för att vinna opinionen i migrationsfrågan. En ledande sverigedemokrat förklarade det så här i ett bakgrundssamtal för ett par år sedan:
– Kan vi få väljarna att se kopplingen mellan flyktingpolitiken och kriminaliteten kan vi få dem att se kopplingen mellan andra samhällsproblem och invandring också. De sjunkande skolresultaten, sjukvårdsköerna, de låga pensionerna, ja det mesta faktiskt.
Viktig fråga inför valet 2022
Flera partier har anammat SD:s verklighetsbeskrivning när det gäller brottsligheten. Både Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) pekar ut minskad invandring som avgörande för att lösa gängkriminaliteten. Även Stefan Löfven (S) har varit inne på en liknande linje vad gäller gängkriminaliteten även om han gör det mer motvilligt eftersom både hans parti och hans väljare är splittrade.
Men det är alltså de förebyggande och integrationsfrämjande insatserna som har bredast stöd bland väljarna. Samtidigt gör en majoritet både nationellt och i utsatta områden tummen upp även för sådant som hårdare straff, fler poliser och avskaffad ungdomsrabatt.
Och här finns något för partierna att ta till sig. Frågan om lag och ordning kommer ligga högt på dagordningen även inför nästa val och det parti som lyckas övertyga väljarna om att de har en bra balans mellan “mjuka” och “hårda” åtgärder har sannolikt goda chanser att flytta fram positionerna i en av väljarnas viktigaste frågor.