Mars, 2019. Operan i Washington visade Faust, och mitt sällskap för kvällen, svenska ambassadens kulturråd, hade fått tillgång till en viplounge i pausen. Vi såg ett ensamt bord i hörnet, champagne på kylning, fyra glas uppställda.
Tre biffiga män, som såg ut precis som man tror att amerikanska livvakter ser ut, kom in i rummet. Mellan dem gick deras skyddsobjekt. Hon satte sig själv, läppjade på sin champagne. ”Vi går fram”, sa kulturrådet.”Aldrig i livet”, sa jag. Några minuter senare hade vi audiens hos Ruth Bader Ginsburg, den amerikanska HD-domaren som sin ringa fysiska storlek till trots blivit en av de absolut största inom sitt skrå.
Ingen ville till Sverige
Det var när vi sa det magiska ordet ”Sverige” som vi blev bjudna till bordet. På 60-talet var Ruth Bader Ginsburg en av de bästa i sin klass vid Columbiauniversitet. Men hon var två saker till: Kvinna och mamma. Det gjorde att hon hade svårt att få jobb. Universitetet i New York drog igång ett utbyte, och alla ville till spännande länder. Ingen ville till Sverige, så det tog Ruth Bader Ginsburg.
Här mötte hon en advokatkår där var femte var kvinna. I USA var siffran fyra procent. Hon mötte mödrar som var domare, och en inställning att karriärister inte behövde vara singlar och barnlösa. Hon lärde sig svenska för att kunna citera svenska feminister, skrev en bok om det svenska systemet, och Lunds Universitet gjorde henne till hedersdoktor 1969. Vid sin död var hon hedersdoktor vid 29 universitet, bland dem flera av USA:s främsta, men den enda hedersdoktorsringen hon bar var sin första – den från Lund.
Förkämpe för fri abort
Sedan hon var i Sverige för 51 år sedan har hon blivit en förkämpe för kvinnors rättigheter, för rätten till fri abort. För homosexuellas rättigheter. Under 1970-talet spelade hon en instrumentell roll i att påvisa olikheter mellan könen, och hon vann sina – och kvinnors – strider genom att fokusera på män som blivit orättvist behandlade och inte fått del av typiskt kvinnliga rättigheter. Det kunde de manliga domarna ta till sig, och deras domar banade väg för kvinnor att hävda samma sak i typiskt manliga domäner.
Ruth Bader Ginsburg var så mycket mer än en stol, men hennes framgångar under ett halvt sekel har hamnat lite i skymundan av hennes död, då diskussionerna redan går varm vem som ska ta över hennes plats i USA:s Högsta Domstol, en utnämning man har på livstid. President Trump och den republikanskledda senaten har mindre än två månader på sig att garantera en konservativ domare en plats bland de nio, vilket skulle cementera konservativa beslut för många decennier framöver.
Obama fick inte utnämna kandidat
För 4,5 år sedan, när en konservativ HD-domare dog i februari under ett valår, vägrade samma republikanskledda senat att överväga dåvarande president Obamas förslag, med motiveringen att det var valår och att folket borde få bestämma. Det tycker de inte nu. Bara timmar efter dödsbeskedet var samtalen igång mellan president Donald Trump och senatens majoritetsledare Mitch McConnell, om hur man snabbast möjligt skulle få en ny domare på plats.
En konservativ domare kan möjliggöra miljontals amerikaners dröm om abortförbud. Hotet om detsamma kan få demokrater som inte är särskilt engagerade i Joe Biden att vallfärda till röstlokalerna. (Eller brevlådorna, eftersom valet på grund av covid-19 mestadels sker brevledes.)
RBG död – mer splittrat USA
Det här året har redan sett en riksrätt, en pandemi, en ekonomisk krasch, protester och kravaller kring svartas rättigheter och rasism – och en ytterst annorlunda valkamp mellan Trump och Biden. I och med Ruth Bader Ginsburgs död blir de kommande månaderna än mer splittrande för USA. Det tycktes knappt vara möjligt.
Opran som vi båda såg, Faust, handlar om att Gud och djävulen slår vad om huruvida det goda eller det onda är starkare i människan. En liten grupp väljs ut för experimentet. Det som är så pikant med USA 2020 är att alla sidor är övertygade om att de just representerar det gudomliga. Och besluten som tas av få påverkar 325 miljoner människor.