Donald Trumps väntade beslut att ställa in betalningarna till FN:s gröna klimatfond är helt i linje med hans klimatskeptiska politik. Han tror inte på att människans bidragit till de pågående klimatförändringarna , han har upprepade gånger sagt att klimatkrisen är en ”bluff”.
Om FN:s klimatfond har han sagt att ”Ingen vet ändå vad pengarna går till” och därmed antytt att pengarna försvinner i korruption.
Det är närmast ofattbara belopp som de mest sårbara utvecklingsländer behöver för att anpassa sig till klimatförändringarna. Havsnivåhöjningar, torka, översvämningar, stormar – allt mer extrema vädermönster gör det svårt att utveckla jordbruk och industrier för att få ekonomisk tillväxt. FN har räknat ut att behovet uppgår till en trillion amerikanska dollar.
Rika länder lovar att bidra
Rika länder som USA har stått för betydande del av koldioxidutsläppen som lett till klimatkrisen. Under Obamas presidentskap lovade därför USA att stå för betydande bidrag till FN:s gröna klimatfond eftersom USA tar på sig en historisk skuld för att ha bidragit till klimatkrisen. Hittills har USA gett 1 miljard dollar men lovat att bidra med ytterligare två miljarder dollar, som ska hjälpa fattiga länder som till exempel Mali, Vietnam och öriket Tuvalu att hantera klimatkrisen.
Också en lång rad andra rika länder har lovat att bidra, Luxemburg och Sverige ligger i topp om man räknar bidrag per capita. De fattigaste länderna lovar i gengäld att bygga sin tillväxt på gröna energikällor så de inte förvärrar problemet.
Miljöpengar till motorvägar och Mexikomur
Pengarna, som skulle ha gått till FN:s klimatfond, vill Donald Trump istället satsa på det enorma infrastrukturprojekt han lovat sjösätta med att rusta upp amerikanska motorvägar och broar. Han har också sagt sig behöva pengar för att bygga den utlovade muren mot Mexiko och har lovat att renovera våtmarkerna Everglades i Florida.
Det står helt klart att USA:s klimatpolitik kommer att förändras från grunden. Trump har utsett klimatförnekaren Scott Pruitt till chef för landets naturvårdsverk (EPA). Utnämningen av Pruitt godkändes av ett senatutskott den andra februari i år och han väntas inom kort bli utsedd. Miljökrav på kolkraft, i Clean Power Plan, kommer att tas bort. EPA:s budget kommer att bantas kraftigt, bland annat vill Donald Trump skära 193 miljoner till olika klimatprogram.
Svagt Parisavtal
Däremot är det inte lika säkert att USA gör allvar av sitt hot att lämna FN:s globala klimatavtal som slöts i Paris 2015. I en intervju nyligen med New York Times har han lovat att ha ”ett öppet sinnelag” eftersom han tycker att ”ren luft och rent vatten” är viktigt.
Parisavtalet är svagt, icke-bindande, och ”kostar” USA ingenting. Många amerikanska delstater och företag tjänar pengar på att ställa om till ny grön, fossilfri energi. Han är dessutom påverkad av sin dotter Ivanka Trump som sagt att hon vill göra klimatfrågan till en av sina profilfrågor.
Flera av Trumps presidentorder har rönt intern kritik. Republikanska politiker ogillar till exempel hans kritik av USAs rättsväsende. Men när Trump ger sig i kast med att montera ner sin föregångare Barak Obamas storsatsning på klimatåtgärder vet Trump att han har ett massivt stöd av republikaner i kongressen. Frågan är bara hur FN har råd att vidare utan USA.
Det är, för att citera en diplomat med insyn i processen ”elefanten i rummet” ingen vill prata om just nu.