Faktum är att en majoritet av amerikanerna (56%) anser att det amerikanska samhället är rasistiskt, enligt en opinionsundersökning från Wall Street Journal och NBC News. Men USA är delat även i denna fråga. Det råder visserligen ingen tvekan om att svarta amerikaner är överrepresenterade bland de som dödas av polis, bland de som stoppas för trafikförseelser och bland USA:s enorma fängelsepopulation. Men medan en del hävdar att överrepresentationen beror på rasism inom poliskåren säger andra, särskilt konservativa röster, att andra faktorer spelar in. Bland annat att brottsligheten bland svarta amerikaner är högre än bland vita och att det leder till att poliser oftare står inför en beväpnad svart man än en vit. En studie från vänsterinriktade People’s Policy Project pekade på att samhällsklass, snarare än hudfärg, var faktorn som mest verkade påverka risken för att sättas i fängelse.
Rädslan för polisen
Gemensamt för alla förklaringar är att de egentligen inte utesluter systemfel, utan snarare pekar på att systemfelen går djupare än bara eventuell rasism inom rättsväsendet. Fattigdom, sämre boende och svårare väg till universitetsutbildningar – det går att räkna upp många faktorer som bidrar till att nästan 80 procent av den svarta befolkningen anser att USA är rasistiskt.
Rädslan för polisen och för att dö vid polisingripanden är ytterligare en anledning.
Över 15 miljoner amerikaner protesterade i somras mot polisbrutalitet efter George Floyds död, enligt uppskattningar från fyra olika studier. Även om siffrorna skulle vara betydligt lägre så innebär de fortfarande att sommarens demonstrationer kan vara de största protesterna i USA:s historia, större än medborgarrättsrörelsens protester under 50- och 60-talet.
Demokraterna ville förbjuda strypgrepp från polis
Det var därför inte förvånande att förslag på polisreformer snabbt togs fram av båda partierna. Först från Demokraterna i representanthuset och därefter Republikanerna i senaten. Båda innehöll förslag om att tvinga polisen att samla in data om våldsanvändning, utökad användning av kroppskameror samt mer träning. Men det fanns också rejäla skillnader. Demokraterna ville förbjuda alla typer av strypgrepp från polis, likt de som ledde till George Floyds död tidigare i år och Eric Garners död i New York City 2014. Republikanerna stannade vid att uppmana delstater att förbjuda strypgrepp, och definierade också strypgrepp betydligt snävare än Demokraterna. Demokraterna ville också försvaga polisers rättsskydd.
Så hur gick det? Republikanernas förslag i senaten röstades ner av Demokraterna, som röstade igenom sitt eget förslag i representanthuset – ett förslag som senatens talman Mitch McConnell (Rep) sedan dess vägrat ta upp i senaten, och som president Trump redan lovat att lägga in sitt veto mot.
Trump fokuserar på upplopp – Biden på polisbrutalitet
Nu, när valrörelsen accelererat och demonstrationer fortsätter, är det bara Demokraterna som driver polisreformering som valfråga. Medan president Trump fokuserar på upploppen, vandaliserade småföretag och säkerheten för polisen, talar utmanaren Biden mer om polisbrutalitet och rasism.
Det är inte konstigt. Han behöver röster från de där 15 miljoner väljarna som protesterade i somras. För många av dem är det inte första gången de hör en politiker tala om att göra rättsväsendet mer rättvist i USA. Frågan jag ställer mig är vem amerikanerna helst röstar på. Någon man uppfattar som rasistisk, eller någon man inte tror kommer förändra något. Svaret, och Joe Bidens stora huvudvärk, kan vara: Ingen av dem.