Många föräldrar önskar att deras barn fick mat med bättre kvalitet i skolan.

Det tyckte också en familj utanför Norrtälje, och de lyckades driva igenom att barnen huvudsakligen ska få svenskproducerad mat som specialkost, precis som andra kan få vegetarisk mat eller mat anpassad efter religon.

Anette och Jakob Gustawson driver en mjölkgård norr om Norrtälje. De är noga med att det som de själva producerar ska hålla hög kvalitet, men var samtidigt upprörda över att samma krav inte gällde för den mat som deras två barn fick i skolan. Där är det istället priset som styr. Annette sitter vid familjens köksbord och suckar. Det är oetiskt tycker hon.

– Vi följer lagar som är uppsatta av våra politiker men sedan vill de inte köpa våra produkter för att de blir för dyra, på grund av att vi har fördyrande omständigheter i vår produktion.

Etiska skäl

Förra året blev ett katastrofår för många mjölkbönder i Sverige och Anette och Jakob Gustawson kände att de var tvungna att göra något för att få kommunen att köpa in mer mat från svenska lantgårdar. De lämnade in en begäran till skolan om specialkost med hänvisning till etiska skäl.

Bland annat ville de inte att djuren skulle transporteras långa sträckor till slakt eller att de ska ha fått antibiotika slentrianmässigt. I praktiken innebar det nästan alltid svenskt kött. Och efter en utredning från skolans sida blev det faktiskt godkänt.

– Jag kände att wow, det här kan bli något, säger Anette. 

I våras kunde parets söner börja äta sin specialkost. Vissa dagar får de gå ut i köket och hämta en matlåda. Lite konstigt i början, men sedan vande han sig, berättar Nils, 13 år.

– Nu känns det bra. Det är inte så stor skillnad mot den andra maten, bara att den är svensk.

Många ansöker om svensk kost

Nu har fler föräldrar kommit in med ansökningar om den här kosten. Men enligt rektor Maria Källmark Molitor är förhoppningen att kommunen snart ska kunna servera den till samtliga barn.

– Vi vill servera det här till alla barn, men det som kan vara ett hinder ibland är den kommunala upphandlingen, säger hon.

Reglerna om upphandling säger att kommunen måste välja det billigast alternativet, men det finns inget som hindrar att ställa högre krav på maten. Det finns flera kommuner som redan ställer sådana, högre, krav på maten vid upphandling.

Men tills dess att skolan köper in annan mat till alla barn hoppas Nils kunna fortsätta att äta sina matlådor. 

– Det känns bra att göra något som är bra, säger han.