SVT har talat med representanter från samtliga åtta riksdagspartier, med anledning av utbildningsminister Jan Björklunds förslag om en satsning på lärlingsutbildningar på gymnasiet på tisdagen. Sju av partierna är för lärlingsutbildningar på gymnasiet. Sverigedemokraterna är ”inte negativt inställda” men har inte tagit ställning i frågan.
Däremot vill Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att alla gymnasieutbildningar ska leda till högskolebehörighet, medan allianspartierna och Sverigedemokraterna vill ha mer renodlade praktiska utbildningar med en möjlighet att komplettera för behörighet till högskolan.
– Det kommer att bli en tydlig konflikt med Socialdemokraterna som vill göra allt mer teoretiskt, säger Moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé.
– Vi ska ha fullvärdiga gymnasieutbildningar. Både dagens och morgondagens arbetsmarknad kommer ställa krav på en grundläggande högskolebehörighet, säger Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan.
– Det är fel vägval. Många elever som är praktiskt lagda vill ha en snabbare väg ut i arbetslivet. Målet är att fler går igenom en utbildning och får ett jobb, säger Tomas Tobé.
Lärlingslöner
I regeringens förslag ska ersättningen till arbetsgivarna höjas, och samtidigt införs en ny anställningsform som gör det möjligt för lärlingen att bli anställd under sin utbildningstid. Det öppnar för en typ av lärlingslön. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan tänka sig någon form av betalning till eleverna under utbildningen.
Ibrahim Baylan är mer tveksam, och framhåller vikten av att eleverna ska behandlas som att de är under utbildning. Han tror också att det skulle minska företagens vilja att ta emot lärlingar.
– Om företagen hittills har tagit emot dem gratis så har jag svårt att se att det skulle bli en succé om de måste betala, kommenterar han Björklunds förslag.
”Risk att elever utnyttjas”
Rossana Dinamarca, skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, är för lärlingsutbildningar men ser en fara att eleverna utnyttjas.
– Vi vill ställa krav på att eleverna får med sig kunskaper och att de inte utnyttjas som billig arbetskraft. I dagens system ser vi tecken på många avhopp, beroende på att eleverna inte får göra det de tänkte sig och att de inte får med sig tillräckliga kunskaper, säger hon.
Förslaget om en lärlingsreform ingår i regeringens budgetproposition och är budgeterat till över en miljard kronor för åren 2014-2017.