Till vänster: Levande julkrubba i Göteborg 2010. Till höger: Lena Kättström Höök. Foto: TT/PRESS

Därför firar vi trettondagen

Publicerad

Tidigare vandrade folk runt bland gårdarna på trettondagsafton och tog emot gåvor och spexade, och den traditionen lever kvar på sina håll än i dag.
– Men dagen firas inte lika mycket längre, säger Lena Kättström Höök, intendent på Nordiska museet.

Från allra första början var trettondagen den dag då Jesus födelse firades. I Sverige firas den däremot traditionellt till minnet av att de tre vise männen Baltasar, Melchior och Kaspar besökte Betlehem efter Jesu födelse.

Men att de hette så och att de var just tre till antalet har faktiskt inte stöd i Bibeln. Men man har oftast talat om att de var tre eftersom gåvorna de överlämnade i form av guld, myrra och rökelse var tre till antalet. Det är också deras namn, eller versioner av dem, som har namnsdag den 6 januari.

Magiska kungar

Trettonhelgen firas på olika sätt runt om i världen och symboliserar slutet på julen. I såväl Filippinerna som Italien, exempelvis, får barnen gåvor på trettonhelgen. I Spanien kallas dagen El dia de los Reyes magos, vilket på svenska blir ungefär de magiska kungarnas dag. De magiska kungarna är i det här fallet de tre vise männen, och i Etiopien får Baltasar en central del i berättelsen då han enligt traditionen ska ha varit kung just här.

Men Sverige då?

Jo, här hade trettonhelgsfirandet en större plats tidigare. Folk, gärna unga män, rörde sig mellan gårdarna och spexade och sjöng. I utbyte fick man mat och dryck att kalasa på senare på kvällen.

Firas på Möja

– Trettonhelgen firas inte lika mycket längre, den typen av firande finns inte kvar i landet längre förutom på skärgårdsön Möja, i princip. Där är det lite som en karneval, säger Lena Kättström Höök.

Okej, många tycks undra vad man hälsar varandra den här dagen. Säger man god trettondag? Trevlig trettondagsfton? Eller något annat?

– Jag har också funderat på det. Jag tror inte att man säger något alls.

Så vi får fortsätta famla i mörkret?

– Haha, ja, jag tror det.

I fornkyrkan firades 6 januari till minne av Jesus uppenbarelse eller som det heter på grekiska – epifania. Under firandet fanns en rad olika skeenden med: Jesus födelse, de tre vise männens besök, dopet i floden Jordan och miraklet vid bröllopet i Kaanan.

På 300-talet blev kristendomen statsreligion i Romarriket och romarna valde att istället att fira 25 december som Jesus födelsedag. Epifaniafirandet försvann då i den västliga kristenheten men högtidlighållandet av att de tre vise männen kom till Jesus fortsatte. I Norge heter det Heilage tre kongar.

Epifania firas fortfarande inom den ortodoxa kyrkan. De flesta ortodoxa kallar firandet för Teofania och firar den 19 januari eftersom de följer den julianska kalendern.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer