Foto: SVT

Därför tar Agenda upp överdödligheten i samband med pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Det finns många sätt att undersöka hur pandemin har slagit mot Sverige.  Närmare 14 000 avlidna med covid-19 i Sverige talar förstås sitt tydliga språk. Och fortfarande släcks liv varje dag. Det ansträngda läget inom sjukvården fortsätter.

Ofta görs jämförelser med andra länder kring antalet döda i covid-19 eller antalet smittade eller för den delen antalet testade. De senaste månaderna har också antalet vaccinerade blivit en faktor att jämföra.

Samtidigt finns det problem med dessa jämförelser. Olika länder registrerar covid-19-dödsfall på olika sätt och det kan finnas stora variationer i hur många som testas och därmed vad man vet om antalet bekräftat smittade. Variationerna mellan ländernas rapporteringssystem kan ibland vara så stora att all jämförelse i praktiken blir omöjlig.  

Nyhetsbloggen

Då är överdödligheten en mer pålitlig faktor att utgå ifrån.

Överdödlighet brukar räknas ut genom att jämföra hur många som har dött i ett land under året jämfört med ett genomsnitt av antalet dödsfall de föregående fyra åren. Det handlar då om det totala antalet avlidna i ett land oavsett dödsorsak.

Historiskt har överdödlighet ansetts vara ett robust sätt att analysera följderna av hungersnöd, pandemier eller andra omvälvande händelser. I slutet av veckan presenterade statistikmyndigheten SCB en sammanställning som jämför överdödligheten i Sverige med övriga Europa månad för månad under pandemiåret 2020.

Deras slutsats är att covid-19 innebar att det dog betydligt fler personer i Europa under förra året än normalt. Men överdödligheten i Sverige var lägre än i de flesta länder på kontinenten men högre än i övriga nordiska länder. I slutet av mars kom en liknande rapport om överdödligheten i Europa från den brittiska motsvarigheten till SCB – Office for National Statistics (ONS).  

Rapporten från ONS går dock ett steg längre och korrigerar sina siffror med hänsyn till de olika ländernas befolkningssammansättning, som t ex att Italien har en hög andel personer som är äldre än 70 år. Det kan gälla ålder men också kön.

I stället för att bara titta på överdödligheten, det vill säga hur många fler som dog 2020 jämfört med ett medelvärde från åren 2015-2019, har britterna beräknat det som statistikerna kallar den ”relativa kumulativa åldersstandardiserade” dödligheten i 26 olika europeiska länder.

Här hamnar Sverige på 18:e plats av 26 länder, med en överdödlighet i befolkningen totalt på 1,7% tom vecka 51 2020.

De övriga nordiska ländernas placeringar:

Finland 21 plats (-3,6)

Danmark 23 plats (-4,1%)

Norge 25 plats (-5%)

I Agendas studio för att kommentera överdödligheten finns Karin Modig, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin, KI. Hon har forskat kring överdödlighet och är inriktad på äldres hälsa och livslängdstrender. Dessutom Jan Albert, överläkare och professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska institutet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet