Foto: TT

Dödas liv på webben tungt för anhöriga

Uppdaterad
Publicerad

Vår digitala närvaro på nätet är större än vi tror. Men när vi dör är det svårt och ofta rent olagligt för anhöriga att följa de digitala spåren och avsluta konton. I USA debatteras frågan livligt, lagen har halkat efter den digitala utvecklingen.

Det blir allt vanligare att förtvivlade anhöriga upptäcker att den avlidnes liv på nätet orsakar stora praktiska problem och känslomässig smärta.

Facebook fortsätter uppmana att man ska gratulera den avlidne på dennes födelsedag.

Familjefotografier går inte att hitta för att de efterlevande inte vet var eller med vilka koder som bilderna finns lagrade på en server.

Anhöriga kommer inte åt konton

Eller som i Eileen Bunns fall – det går inte att sköta familjens räkningar via internetbanken, eftersom hon inte hade sin mans inloggningsuppgifter.

Vi träffar henne i hennes vackra villa i Washington. Både hon och hennes man Joe hade krävande jobb så de hade delat upp ansvaret i hemmet och Joe skötte räkningarna. De betalades via deras gemensamma bankkonto. Men det var han som hade skaffat internetbank.

En dag fick Eileen samtalet många av oss fasar för – Joe, tidigare helt frisk, hade dött i en hjärtinfarkt. En älskad make och pappa var vid 58 års ålder borta. Dagarna efter var kaosartade.

– Det var en bedrift att ens ta sig ur sängen, minns Eileen och tårarna börjar strömma nedför kinderna, trots att det nu är fem år sedan Joe dog.

– En vecka efter dödsfallet började jag att ställa mig en rad praktiska frågor, som det här med våra räkningar. Jag provade några lösenord men jag kom inte in på internetbanken. Jag såg hur stora summor försvann från vårt konto, då Joe hade ordnat autogiro på allt. Men vart och till vilka kunde jag inte se.

”Juristen: Upprätta digitalt testamente”

Hon gick till banken med Joes dödsattest för att få tillgång till internetbanken. Men svaret blev en chock. Banken, ända upp till chefsjuristen, sa nej. Det var skyddat av banksekretess.

Hon fick ta ledigt i tre dagar och ringa upp alla leverantörer familjen hade av mobiler, billån, huslån, barnens college-avgifter, vatten, el och försäkringar. Därefter fick hon upprätta ett nytt konto i sitt namn. Eileens berättelse är inte unik.

– Alla borde upprätta ett digitalt testamente när man ändå skriver sitt vanliga testamente. Jag brukar fråga om mina klienter tänkt på det och då möts man alltid av oförstående blickar. Människor tänker inte på hur stor del av våra liv vi lever digitalt, säger familjerättsjuristen Deborah Matthews.

Papperslösa samhället försvårar

Hon påpekar också att med det papperslösa samhället får vi inte längre månatliga kontoutdrag och räkningar som förr kunde hjälpa anhöriga att lägga pussel och få en bild av den avlidnes ekonomi.

– Ett tips jag fick av en kvinna var att man ska skaffa en gammaldags adressbok med bokstavsflikar från a till ö och skriva in alla sina koder. Den kan man förvara på ett säkert ställe och man ska komma ihåg att uppdatera den.

Unik lag i Delaware

Nyligen antog delstaten Delaware en unik och uppmärksammad lag för att tvinga leverantörer att lämna över alla inloggningsuppgifter till efterlevande, den så kallade ”Digital Access Law”. Delaware är först ut i USA med en sådan lag och hade Elaine Bunn Bunn bott i Delaware hade banken varit skyldig att hjälpa henne när hennes man Joe dog.

Lagen kallas för en ”state of the art-lag” och väntas få många efterföljare i andra amerikanska delstater.

Men det finns kritiker som menar att total digital insyn i den avlidnes liv på nätet kan vara ett brott mot den personliga integriteten. Vill man att ens föräldrar ska kunna läsa ens personliga mejlväxling? Att barnen ska få se alla ens fotografier?

Google och Facebook kritiska

Det går att lösa, menar lagstiftarna i Delaware. Man kan skriva in i sitt digitala testamente att man inte vill att familjen har tillgång till ens mejlväxling.

– Vår lag gör att de efterlevande kan återta kontrollen från banker, kreditkortsinstitut eller Facebook. Precis som efterlevande i dag har rätt att gå igenom den avlidnes papper som man förvarat i en skokartong i garderoben så ska man få tillgång till den avlidnes liv på nätet, säger senator Darryl M. Scott till SVT.

I Sverige finns ännu ingen sådan lag, även om frågan har diskuterats. Däremot finns det tjänster på nätet där man kan upprätta sitt digitala testamente.

Google och Facebok hör till kritikerna. Google har infört något som kallas ”Google death”, där man kan skicka in sitt digitala testamente. När sedan dödsattesten skickas ut via folkbokföringen, eller man varit inaktiv på sitt konto mer än en visst antal månader så aktiveras den avlidnes önskningar och det man ville ha borttaget tas bort.

Minnessida på Facebook

Facebook har en liknande funktion. Ens Facebooksida kan också förvandlas till en minnessida där vänner kan skriva hälsningar till den döde. Men processen är krånglig och kan ta flera månader.

– Jag tycker att Googles och Facebooks kritik klingar falskt. De tjänar pengar på varje klick och ”like” vi gör och bryr sig inte alls om vår integritet på nätet, säger senator Darryl M. Scott.

Se hela Erika Bjerströms reportage om de digitala spåren här ovanför.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.