Den georgiska krisen i datum

Uppdaterad
Publicerad

Förhållandet mellan Georgien och Ryssland har varit svalt ända sedan Georgien bröt sig ur Sovjetunionen 1991, och spänt sedan Mikael Saakasjvili valdes till georgisk president 2003, efter den s.k. ”rosornas revolution”, som ryssarna ser som iscensatt av västliga intressen. Saakasjvili har som tydligt uttalade mål att knyta landet närmare till såväl EU som Nato.

Den senaste krisen bröt ut i början av hösten, och fokuserades på gripandet i Tbilisi av fyra ryska militärer som anklagades för spioneri.

Ryssland har fortfarande två militärbaser i Georgien, där 3.000- 4.000 soldater finns. Enligt den ryske presidenten Vladimir Putin ska den planerade ryska truppreträtten fortsätta som planerat t.o.m. 2008, trots uppgifter om att den avbrutits.

21 september: Militäralliansen Nato inbjuder Georgien till ”närmare dialog”.

22 september: Ryssland riktar skarp kritik mot Natos inbjudan. Ett georgiskt medlemskap skulle innebära ett allvarligt hot mot ryska intressen, skriver Rysslands UD i ett uttalande.

27 september: Fyra ryska militärer grips i Tbilisi, misstänkta för spioneri. Georgisk militär omringar ryska militärbaser, med hänvisning till att fler spioner finns där. Ryssland protesterar skarpt mot gripandena och avvisar anklagelserna.

29 september: De spionanklagade ryssarna ställs inför rätta. Ryssland tar upp frågan om den georgiska krisen i FN:s säkerhetsråd. Den ryske ambassadören lämnar Tbilisi.

1 oktober: President Putin går i ett tal till skarp attack mot Georgien och antyder att militära insatser kan göras. Styrkorna på de ryska baserna försätts i höjd beredskap.

2 oktober: De fyra ryssarna släpps och lämnas över till OSSE. Krisen fortsätter dock; ryssland stänger sin gräns mot Georgien

5 oktober: Rysk polis gör tillslag mot georgier i Moskva; det ryska migrationsverkets chef säger att inga georgier kommer att få uppehålls- eller arbetstillstånd.

8 oktober: Litauen utvisar en rysk diplomat som ”försökt påverka Litauens regering att inte stödja Georgien i den pågående krisen”.

20 oktober: President Putin träffar EU:s ledare, som ifrågasätter Ryssland hårda linje mot Georgien. Putin ger dock inte med sig. Problemen beror på ett Georgien iscensatt spel som gjort att relationerna mellan länderna försämrats. Syftet var helt enkelt att provocera fram konflikt. Det är vad Georgien gör mot utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som borde uppmärksammas, enligt Putin.

2 november: Samtal förs på utrikesministernivå om en lösning av krisen, men de har hittills inte lett till någon lösning. Samtidigt klargör det ryska gasbolaget Gazprom att Georgien får betala ”västerländska” priser för sin gasimport, dvs 230 USA-dollar per 1.000 kubikmeter gas, en fördubbling av tidigare pris.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.