– Postnumret har blivit mycket viktigare, säger professor Ove Sernhede. Foto: Centrum för urbana studier

Det blir viktigare var du bor

Uppdaterad
Publicerad
– Identiteten är i stor utsträckning kopplad till platsen där man bor och vissa områden är stigmatiserade, säger professor Ove Sernhede.

Oroligheterna i Stockholms förorter har gett upphov till en mängd analyser och förklaringar varför ungdomar kastar sten och bränner bilar. 

Professor Ove Sernhede vid Centrum för urbana studier ansluter sig till den kanske vanligaste förklaringen: de ökade klyftorna och segregeringen.

Ove Sernhede säger att det blivit mycket viktigt var man bor. Han använder ordet ”plats-ism”.

–  Postnumret har blivit mycket viktigare. Vissa platser är stigmatiserade. Många vill hålla tyst om var de bor, säger Ove Sernhede.

Exempel på stigmatiserade områden är Husby, Tensta, Rinkeby, Biskopsgården, Hammarkullen, Bergsjön, Rosengård och Fosie. På turistkartor finns ofta de här områdena inte ens med.

– Identiteten är i dag i väldigt stor utsträckning relaterad till platsen man bor på.

Vissa stadsdelar är fina

Vad man har för adress är ofta minst lika viktigt som vilket efternamn man har.

–  Vissa stadsdelar är väldigt fina. Om man bor där är man per automatik en erkänd och bra medborgare. I mindre bemedlade områden är det tvärtom.

Enligt Ove Sernhede har segregeringen av de svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö pågått länge.

– Under välfärdsdecennierna efter andra världskriget minskade faktiskt klyftorna men de senaste tjugofem åren har de ökat. Detta i kombination med en stadsutveckling som skiktat och sorterat det urbana rummet. Vissa stadsdelar hettas upp medan andra degraderas. Jag kallar det territoriell stigmatisering. Vissa områden är ”bad lands”.

Medelklassen har tagit över

– I innerstaden har medelklassen tagit över. De äger sina lägenheter, lever det goda livet, sitter med sina laptops och dricker sin latte. Bilden av staden är bilden av livet som det ska levas. Många kan leva det livet men de som inte kan det står utanför, säger Ove Sernhede.

Ungdomar, som Ove Sernhede talat med, berättar att de inte vill nämna sin adress om de träffar någon som inte vet var de bor.  

– De vill hålla tyst om var de bor. De är rädda att de inte får behålla kontakten om de säger att de kommer från till exempel Bergsjön eller Hammarkullen. Så är det också när de söker jobb.

Klassresor ovanliga

Vilken skola man går på eller har gått på är också mycket viktigt.

–  Har du sagt vilken skola du går på, har du också sagt vem du är, vilka ambitioner du har och vilka betyg du kommer att få.

Utifrån Ove Sernehedes resonemang ligger det nära till hands att tro att det är positivt att ha ”fel” efternamn men ha gått på ”rätt” skola och kanske till och med bo på ”rätt” ställe. Det skulle i så fall visa på att man är ambitiös och lyckats ta sig fram.

Men enligt Ove Sernehede är sådana klassresor mycket ovanliga.

– Det är det som är problemet. Den sociala rörligheten har minskat. Arbetslösheten är inte längre konjunkturell utan strukturell. Risken att fastna i ett utsatt bostadsområde är betydande. År 1990 var det dubbelt så stor risk att en 20-åring från ett fattigt grannskap hamnade i arbetslöshet. I dag är den risken fem gånger så stor, säger han.

En ny idé om staden

Enligt Ove Sernhede är det fel att kalla Husby och andra förorter segregerade. Det är städerna som är segregerade.

– Segregationen är inte bara diskriminerande. Allt som dessa människor har att erbjuda – andra perspektiv, global uppkoppling, olika kulturer och språk – skulle kunna berika utvecklingen av Stockholm och Göteborg. Men det gör det inte i dag.

– Det krävs ett jätteomtänk  – det krävs en plan typ the New Deal och en helt ny idé om staden som en gemensam angelägenhet, och här måste även förorterna vara inbegripna. Det räcker inte att bygga en ishall eller putsa fasaderna , säger Ove Sernhede.  

Agenda kan ses i efterhand här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Stockholmsupplopp

Mer i ämnet