Det pratas allt mer om ”halvledare”. I dagligt tal menar man de små datachipen som nu finns i nästan all elektronik vi använder idag. Halvledarna har hamnat allt högre upp på den politiska agendan – och orsaken är de stora konsekvenser som bristen på dem får.
Eftersom det endast finns ett fåtal producenter av ”informationsålderns guld” rustar nu Kina för att producera chipen i landet, och USA:s president har viftat med halvledare på en pressträff för att understryka hur viktiga de är.
– Det har blivit storpolitik, säger Alexander Norén, SVT:s techkorrespondent.
Hur hamnade vi här? Hör SVT:s techkorrespondent berätta i klippet ovan.
Med halvledare menar man i dagligt tal de datorchip som finns i elektroniska produkter. De används i allt från datorer, mobiltelefoner, bilar, smarta brödrostar och nästan all annan teknisk utrustning.
I chipet finns ofta kisel, ett såkallat halvledarmaterial, som inte leder ström lika bra som ledare men som inte heller utesluter strömledning som en isolator.
Gemensamt för många halvledare är att en del av materialet dopas så att såkallade pn-övergångar skapas.
Det finns många typer av halvledarkomponenter där de vanligaste är dioder, transistorer och tyristorer. Användningsområdena har blivit fler i takt med att tekniken har utvecklats.
Källa: NE.se
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.