Det militära samarbetet med Finland är inget nytt, men genom förslaget som regeringen nu presenterar, förbättras möjligheterna för länderna att hjälpa varandra i händelse av kränkningar och krissituationer.
Här finns bland annat den så kallade gråzonsproblematiken. Konflikterna i Georgien och inte minst Ukraina och Krim visar att gränsen mellan krig och fred ibland kan vara svår att tydligt definiera. Propaganda och desinformation, återkommande gränskränkningar, störningar i elförsörjning och kommunikationer är alla exempel på vad som kan inträffa i gråzonen mellan fred och krig.
Det är bland annat sådana situationer som regeringen vill förbereda sig inför genom lagrådsremissen om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Enligt förslaget ska regeringen ha befogenhet att sätta in svenska militära styrkor på finskt territorium för att exempelvis stödja Finland med att hindra kränkningar av landet. Det skulle till exempel kunna vara svenska stridsflygplan som bistår Finland med att försöka avvärja kränkningar av luftrummet eller svenska örlogsfartyg som medverkar i ubåtsjakt.
”Regeringen fortsätter på den inslagna vägen”
Genom att ge regeringen denna möjlighet utan krav på beslut i riksdagen är syftet att korta tiden för beslutsprocessen. I en krissituation kan det vara viktigt att agera snabbt och genom att regeringen kan fatta beslut på egen hand förkortas beslutsprocessen avsevärt, från dagar till timmar.
Med det här förslaget fortsätter regeringen på den inslagna vägen att söka och utveckla militära samarbeten med andra länder. Det försämrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen i Ryssland innebär, enligt regeringen, att behoven av sådana samarbeten har ökat.
Sverige har militära samarbeten med flera länder utöver Finland, till exempel Storbritannien, och de senaste åren har också samarbetet med försvarsalliansen Nato utvecklats och fördjupats.
I riksdagen finns dock ingen majoritet för att söka medlemskap i Nato. Annars skulle det ge Sverige så kallade försvarsgarantier, det vill säga garanterat stöd i händelse av ett militärt angrepp. Utan ett medlemskap med sådana garantier är regeringens strategi att i stället samarbeta mer med både Nato och enskilda länder.
”Ett stort steg”
Att sätta in svenska soldater i ett regelrätt krig kommer dock även i fortsättningen att förutsätta ett riksdagsbeslut.
Samtidigt kan det vara svårt att bedöma när en allvarlig säkerhetspolitisk kris övergår i ett faktiskt krigstillstånd. Det som i förstone framstår som en territoriell kränkning kan snart visa sig vara inledningen på ett väpnat angrepp.
Lagrådet ska nu granska regeringens förslag och syftet är att lagändringen ska träda i kraft redan i augusti i år.
Från finsk sida har motsvarande lagstiftning redan antagits. Det innebär att den svenska regeringen vid liknande situationer, till exempel kränkningar, kan begära militärt stöd av Finland.
Ett stort steg, menar företrädare för den svenska regeringen som de senaste åren investerat mycket tid och kraft i olika försvarssamarbeten, bland annat med Finland. Kritikerna menar dock att ett samarbete med Finland enbart på marginalen påverkar ländernas försvarsförmåga. För att avskräcka ett land som Ryssland krävs i stället ett fullvärdigt Nato-medlemskap med ömsesidiga försvarsgarantier, anser till exempel Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Den vägen är dock inte Socialdemokraterna beredda att slå in på och så länge detta besked gäller måste Sverige söka andra militära samarbeten. Det är en av drivkrafterna bakom samarbetet med Finland.