Efter en vecka av observationer bedömer nu Försvarsmakten att en eller flera troliga undervattensfarkoster har funnits i Stockholms skärgård, men konstaterar att det inte rör sig om en konventionell ubåt. Men innan det beskedet duggade spekulationerna tätt – inte minst i medier.
Det får medieforskaren Jan Strid vid Göteborgs universitet att reagera. Enligt honom har många medier haft alltför låg tröskel för vad de väljer att publicera.
– Brukar man normalt lita på en enda observation? Källkritiken är utomordentligt dålig, säger medieforskaren Jan Strid.
Öringfiskare väckte misstankar
Kort efter Försvarets larm började allmänheten tipsa medier om en ubåt som synts några dagar tidigare. Men Försvarsmakten kunde snabbt konstatera att det var en nederländsk ubåt som var på väg hem från ett örlogsbesök i Stockholm.
När en privatperson fotograferade en svartklädd man som rörde sig på skäret mellan Sandön och det militära skyddsområdet på Korsö, tog Säpo och underrättelsetjänsten fotografens vittnesmål på stort allvar, och medierna var inte sena att haka på. Men mannen på bilderna visade sig senare vara fritidsfiskaren Ove, som befann sig på platsen för att fiska öring, rapporterade TV4-Nyheterna. En annan privatperson larmade om en ubåt vid Djurö i tron om att det var en rysk ubåt. Det visade sig dock senare vara företaget Upplevelsepresent som var ute på tur med kunder. Ubåten står till vardags vid konferensanläggningen Djurönäset i skärgården.
Farkost eller drivved?
Expressen rapporterade att Försvaret, med så kallad sonarteknik, fångat upp signaler som skulle kunna komma från en undervattensfarkost. Men en anonym källa kommenterade tidningens uppgifter med att signalerna lika gärna skulle kunna komma från drivved.
Även SVT Nyheter har följt Försvarsmaktens varje steg den senaste veckan, något som kritiserades i torsdagens SVT Debatt. Ulf Johansson, programchef för SVT:s riksnyheter, svarade att han totalt sett var nöjd med bevakningen, men medgav brister.
– Jag tycker att vi höll på för mycket på måndagen och tisdagen när det inte kom något nytt. Jag kan villigt erkänna att jag som ansvarig utgivare har varit osäker flera gånger under de här skeendena. Liverapporteringen ute till havs tillförde inte så mycket efter fyra fem dagar, sa Ulf Johansson.
”Medierna i Försvarets händer”
Enligt medieforskaren Jan Strid har det största problemet med bevakningen av operationen i Stockholms skärgård varit att medierna alltför ofta utgått från Försvarsmaktens perspektiv.
– I stort sett alla experter man kallar in är från Försvarshögskolan eller Försvaret. Medierna har varit i händerna på dem. Man skulle kunna ge andra perspektiv, till exempel genom freds- och konfliktforskare, säger han, och lägger till:
– Till och med språket blir ett försvarsspråk, på samma sätt som sportrapportering får ett sportspråk. Det är inte vanlig journalistik, utan krigs- och försvarsjournalistik.