På den svenska bolånemarknaden har man länge pratat om ”insiders” och ”outsiders”. De ”insiders” som länge ägt sin bostad och kunnat gynnas av det låga ränteläget och förmånliga skattevillkor. Och framförallt unga ”outsiders”, som sett högre och högre krav för inträde på bomarknaden.
Vi står nu inför en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet. I Finansinspektionens stresstester står det klart att nya bolånetagare som också är ensamhushåll kan få svårt att klara av sin ekonomi om de förlorar jobbet. Och att den gruppen har ökat under fjolåret, enligt Finansinspektionen.
En hemmagjord bomb
Sedan finanskrisen har internationella bedömare som EU och IMF varnat för hur sårbara svenskarna och den svenska ekonomin är för en chock till ekonomin. Den rekordlåga räntan kopplat till bostadsbrist och högkonjunktur har skapat en lättapterad hemmagjord bomb. Vi ser nu hålen i det lappande och lagande som skett utan att politiker vågat ta tag i dynamiten: att successivt sänka ränteavdragen och inte skapat fler billiga bostäder i framförallt storstadsregioner.
Fegheten hos alla politiska partier som av rädsla för ”insiders” vrede inte vågat ta tag i detta ekonomiska monster kan nu straffa sig. Lägg till att inflationsmålet inte justerats och att Riksbanken trots skenande högkonjunktur hållit fast vid rekordlåg ränta.
Finansinspektionens egna stresstester visar nu att utan amorteringsfrihet skulle nära 80 procent av de ensamboende som tagit nya bolån under 2019 och som förlorar jobbet drabbas hårt. Även om de har a-kassa skulle de gå minus varje månad om de tvingas amortera. Det förklarar varför Finansinspektionen vill att bankerna ska låta lånen vara amorteringsfria.
Även med amorteringsfrihet är situationen tuff för de hushållen. Enligt Finansinspektionens egna stresstester kan 39 procent av ensamboende som är nya bolånetagare och har a-kassa få minus på kontot varje månad. Har de inkomstförsäkring hamnar gruppen på ”bara” 6,9 procent. Det är smärtsam läsning och förklarar också utvidgandet och utökandet av a-kassan.
Sambos är mindre sårbara och 0,3 procent av de hushållen skulle drabbas av underskott.
Bollen hos bankerna
Svenskarna har tidigare varit duktiga på att betala av på sina bolån. Istället drar vi in på annat som kostar pengar. Det leder i en kristid till en djupare kris än nödvändigt. Men mardrömsscenariot är att om människor skulle behöva sälja sina bostäder i en fallande marknad för att de inte har råd att bo kvar.
Därför ger nu Finansinspektionen bollen till bankerna. Hur kan bankerna agera? Ja, antingen vill de att folk ska amortera på sina bolån för att ta ner risken i sina bolåneportföljer, eller så slipper låntagarna amortera. Då hålls bankernas intjäning kortsiktigt uppe genom en större lånestock och högre ränteintäkter. Det senare alternativt känns mer logiskt i det här skedet.
För att låta bolånetagare slippa amorteringar räddar inte bara bolånetagarna. Finansinspektionen vill också rädda bankerna. Bankerna är för att kunna fungera beroende av att sälja bostadsobligationer. Och den marknaden skakade till rejält när det visade att corona även skulle påverka svenskarna och indirekt den svenska ekonomin.
Det som också oroat internationella bedömare och Riksbanken är att vi inte vet på hushållsnivå hur stort sparande enskilda hushåll har. Vi ser på samlad nivå att det ser bra ut, men det finns inte statistik om hur mycket sparande högt skuldsatta hushåll har. En kvalificerad killgissning är att hushåll som är unga, har höga bostadslån och höga krav på amorteringar har betydligt mindre sparande än andra hushåll. Nu vädjar Finansinspektionen till bankerna att rädda de unga. Bollen är återigen hos bankerna.