På pappret ser det nu ut att gå mycket bra för den svenska ekonomin. Tillväxten har tagit fart och i år räknar konjunkturinstitutet med att BNP ökar med närmare fyra procent. Och där är en viktig förklaring den rekordstora flyktingströmmen till Sverige förra året. För den har på kort sikt ökat efterfrågan och då regeringen lånar bidrar man till att Sverige är på väg in i en högkonjunktur.
Klyftorna ökar kraftigt
Men under ytan stärks obalanserna. För även om arbetslösheten är på väg ned så ökar klyftorna kraftigt. Nästa år kommer, enligt Arbetsförmedlingen, tre av fyra arbetslösa att komma från de riskgrupper som har svårast att få jobb.
Det beror framför allt på det stora tillskottet av flyktingar som kommit till Sverige och som när de får uppehållstillstånd kommer ut på arbetsmarknaden om något år. Det är då effekterna kan bli mycket stora för samhällsekonomin: Konjunkturinstitutet är rädda för att ekonomin tvärbromsar från slutet av 2017.
I sin senaste prognos räknar den statliga myndigheten till och med minustillväxt år 2018 om man tar hänsyn till befolkningstillväxten. BNP per capita minskar valåret 2018 med 0,1 % och 2019 med 0,6 % samtidigt som arbetslösheten ökar igen.
Minimal chans att klara målet
Frågan är då hur regeringen ska kunna klara sitt mål att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten inom EU år 2020? Men nuvarande politik är chansen minimal – eller som analyschefen för Arbetsförmedlingen uttrycker det ”nästan orealistiska”.
Det blir med andra ord en tuff utmaning för regeringen inför nästa val år 2018 men också för den svenska ekonomin där den stora frågan blir: Hur ska man kunna lösa ekvationen där allt fler arbetsgivare säger att de inte hittar någon arbetskraft samtidigt som arbetslösheten ökar från redan höga nivåer.
Här är det uppenbart att det inte räcker med att ösa mer pengar till arbetsförmedlingen utan att det krävs helt andra insatser. Framför allt handlar det om att utbilda allt fler så att det får gymnasiekompetens något som behövs för att få ett jobb i Sverige.
Men det räcker inte utan dessutom måste det skapas fler enkla jobb till alla de som inte kan eller vill sätta sig på skolbänken.
Här måste attityden förändras
Minst lika viktigt är också att arbetsgivarnas attityd måste förändras. Under den långa utdragna lågkonjunkturen har de kunnat välja och vraka bland tusentals arbetssökande. När det nu blir svårare att hitta arbetskraft som uppfyller alla deras kriterier måste det till en attitydförändring.
Och då finns det kanske hopp för de 66.000 personer som var inskrivna på arbetsförmedlingen vid årsskiftet och som hade minst gymnasiekompetens men var födda utanför Europas gränser.