Handelsbanken har i årtionden, sedan finanskrisen i början på 90-talet, framstått som en klippa i den svajiga finansbranschen – inte längre. Handelsbanken är numera som andra banker. Vd-stolen tycks vara en katapultstol med frekventa byten. Den nuvarande vd:n, Anders Bouvin, lämnar banken i sommar med pension vid 60 år fyllda. En ålder då utarbetade undersköterskor och byggnadsarbetare stretar vidare.
Anders Bouvin gör inte direkt något ärevarv. Vinsten är naturligtvis stor eftersom det är en bank, men inte tillräckligt. Därför kommer 1 600 personer få lämna banken de närmaste åren. Tidigare när Handelsbanken dragit ner på personal har det inte inneburit några direkta uppsägningar. Det kanske inte är så märkligt eftersom bankens personalstiftelse är en av de största ägarna i banken.
Problem med trakasserier
Men det kan finnas fler anledningar till att Andes Bouvin lämnar vd-posten. Dagens Industri har tidigare avslöjat den kritik banken fått från brittiska myndigheter för att verksamheten i landet inte levt upp till kraven för att undvika penningtvätt. Dessutom har Handelsbanken haft interna problem med trakasserier som uppdagats i spåren av #metoo. Något som Dagens Industri också har beskrivit. Men som sagt vinsterna – de rasar in över fem miljarder kronor bara de senaste månaderna.
Jätten som snavade
Nordea, en av Europas storbanker och numera en finländsk bank, passade på att göra aktieägarna besvikna med sämre vinst än väntat. Kunderna gör de ständigt besvikna om man skall tro Svenskt Kvalitetsindex som mäter kundnöjdhet. Privatkunderna placerar nämligen Nordea i botten bland bankerna.
Betyget Nordea får av kunderna är så lågt så att Svenskt Kvalitetsindex skriver allmänt om betygsnivån: ” Vår erfarenhet är att branscher och aktörer som får betyg under 60 (Nordea fick 58,5) i kundnöjdhet har stora svårigheter att motivera sina kunder att stanna kvar hos sig”. En sådan beskrivning borde få vilket företag som helst att gå upp i ”stabsläge”. Företagskunderna gav inte mycket bättre betyg till Nordea.
Anklagas för penningtvätt
Nu står Nordea inför en av sina största utmaningar. Banken anklagas för att ha medverkat i penningtvätt av svarta ryska pengar för ungefär fyra miljarder kronor.
Banken nekar till anklagelserna men vill inte kommentera dem annat än i allmänna ordalag. Nordea har vid ett flertal tillfällen fått böta miljonbelopp i Sverige för brister i kundhantering och arbete mot penningtvätt. Men vinsten, den klockade in på nio miljarder kronor för de senaste tre månaderna.
Tvärnekar till anklagelser
Swedbank, som är största bank i Baltikum, hävdar att man inte deltagit in någon form av penningtvätt. Det finns heller inga bevis för det i nuläget. Vad banken måste hantera är den krypande osäkerheten att något till slut ska komma fram. Men det har inte satt sig på tremånadersvinsten som landade på dryga sju miljarder kronor.
På torsdagen kom så den sista storbanken, SEB, med delårsrapport. Banken misstänks för att varit behjälplig med skatteupplägg tillsammans med en grupp andra europiska storbanker. Något som misstänks ha kostat den tyska statskassan miljarbelopp. SEB tvärnekar till dessa anklagelser. Vinsten blev 5,6 miljarder.
På tre månader går det ca 60 bankdagar. Varje dag har alltså storbankerna nästan gjort en sammanlagd vinst på nästan halv miljard kronor. Jag repeterar: Nästan en halv miljard kronor per dag!
En bitter eftersmak
Fyra banker har alltså redovisat en sammalagd vinst på 27 miljarder i vinstgrytan. Men anrättningen har en bitter eftersmak eftersom anklagelser haglar genom luften att vinsterna tillretts i en miljö av moraliskt förfall med penningtvätt och skattebedrägeri som två verksamma ingredienser.
Vem längtar inte tillbaka till ”den gamla goda tiden” då kritiken mot bankerna begränsade sig till att de inte gav någon ränta på sparkontot och tog för mycket betalt för bolånet?