Sannolikt är den budget som nu förhandlas fram mellan januaripartierna den mest expansiva budget en svensk regering har presenterat. Inte under 90-talskrisen, inte under finanskrisen, har en enskild budget innehållit så stora satsningar som den budget som läggs fram i mitten av nästa månad.
De låga räntorna innebär att Riksbanken inte kan medverka till att stimulera ekonomin genom sänkta räntor. I stället faller hela uppgiften på regeringen denna gång.
Föregåtts av intensiva förhandlingar
Intensiva budgetförhandlingar har pågått hela veckan mellan januaripartierna. Det handlar inte minst om att varje parti vill försöka driva igenom just sina hjärtefrågor. Det handlar också om de ideologiska skillnader som finns i synen på den ekonomiska politiken mellan flera januaripartier.
Socialdemokraterna har hela tiden talat om behovet av offentliga investeringar och offentlig konsumtion, till exempel tidigarelagda infrastrukturprojekt, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och mer pengar till kommuner och regioner. Socialdemokraterna vill också permanenta höjningen av A-kassan, som skedde under coronakrisen. Allt detta är traditionell socialdemokratisk politik.
Disparata hjärtefrågor
Centerpartiet och Liberalerna har dock en annan ingång. De är skeptiska till att permanent höja taket i A-kassan och vill i stället se mer skattesänkningar, något som avfärdades av statsminister Stefan Löfven i söndagens sommartal.
C och L har presenterat en rad förslag på skattesänkningar, både för privatpersoner och företag. Det handlar bland annat om sänkt inkomstskatt, sänkt bolagsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter.
Dessutom driver framför allt Miljöpartiet, men också Centerpartiet, på för omfattande klimatsatsningar, till exempel skatteavdrag för den som installerar solceller eller laddstolpar.
Men trots att finansminister Magdalena Andersson i dag har presenterat något som kan betecknas som en förväntad totalsumma för hela åtgärdspaketet är det ännu oklart vilka konkreta åtgärder de fyra partierna faktiskt kan enas om. Intressant blir också den sammanlagda avvägningen mellan skattesänkningar och utgiftsökningar när budgeten presenteras.
Statsskulden kommer att öka kraftigt
Samtidigt innebär den senaste tidens uppmärksammade våldsdåd att debatten om den grova brottsligheten åter har tagit fart. Det ställer nya krav på regeringen och dess stödpartier att göra fortsatta satsningar på rättsväsendet.
En annan kontroversiell fråga är försvaret där januaripartierna måste enas om anslagen till Försvarsmakten. Inte alldeles enkelt med tanke på att försvarsförhandlingarna havererade tidigare i sommar och att Centerpartiet och Liberalerna har anslutit sig till Moderaternas och Kristdemokraternas linje med krav på mer pengar till försvaret.
Magdalena Andersson kallar årets budget historisk. Det är sant. Men omfattningen av det åtgärdspaket som snart presenteras sker på lånade pengar. Det innebär att statsskulden kommer att öka kraftigt.
Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur och underskottet i de offentliga finanserna väntas landa på runt 300 miljarder kronor i år. Förhoppningen är att regeringen när tiderna blir bättre om några år kan beta av skulderna för att åter försöka få en budget i balans.
Hur detta ska gå till talar dock ingen om i dag. Osäkerheten är dessutom stor om framtiden. Coronakrisens globala effekter kan ännu inte överblickas och nya omfattande virusutbrott kan snabbt omkullkasta alla prognoser och kalkyler.