En oroad börsmäklare på Wall Street under fredagen den 2 februari, då Dow Jones-indexet sjönk med 2,5 procent. Den största nedgången en enskild dag på två år. Foto: TT

Analys: Ingen börsfest varar för evigt

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Världskonjunkturen är stark, jobben blir fler, företagen tjänar mer pengar. Ändå utlöste börsraset i New York igår global finanspanik. Och det är inte så konstigt som det verkar.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Alla vet nämligen att hjulen som snurrar allt fortare i världsekonomin i själva verket är en enda gigantisk lånekarusell. Börskurser, vinster, och fastighetspriser, allt har ökat med hjälp av lånade pengar.

Centralbankerna har öst nya pengar över världen och räntorna har hållits låga på ett sätt som saknat motstycke i modern tid. Mycket av det, förstås, i spåren av finanskrisen 2008-2009. Det var nödvändigt att rädda både banker och länder undan kollaps för att penningförsörjningen i världen överhuvudtaget skulle kunna fortsätta att fungera.

Ingen börsfest varar för evigt

Sedan finanskrisen har världsekonomin repat sig, men utan att inflationen har tagit fart. Den långa högkonjunkturen med låg ränta har blivit till en börsuppgång som aldrig verkat ta slut. Sedan december 2008 har Stockholmsbörsen stigit med över 200 procent. Börsbolagen har alltså tillsammans blivit nästan tre gånger så mycket värda. 

Det säger i och för sig inte jättemycket med tanke på att startpunkten var låg efter raset i samband med finanskrisen. Mer intressant är egentligen att börsen 2014 passerade den tidigare toppen före finanskrisen och därefter har stigit ytterligare nästan 30 procent.

Ingen börsfest varar för evigt. Den här uppgången har pågått i nio år. Det finns inga tecken på att världsekonomin är på väg neråt. Alltså borde företagsvinsterna kunna fortsätta öka och därmed börsen fortsätta stiga. Den som följt de stora svenska börsbolagen har också kunnat se hur bolag som lastbilstillverkaren Volvo redovisar rekordvinster just på grund av världskonjunkturen.

Någon gång kommer räntorna att stiga

Men det är viktigt att komma ihåg lånekarusellen. De globala skulderna är uppe i nästan 2 000 biljoner kronor, alltså två miljoner miljarder kronor. Någon gång kommer räntorna att stiga. Då kommer investeringar, marknader och kalkyler att ställas på ända. Pengar kommer strömma in och ut ur olika marknader. När, hur och med vilken kraft är det ingen som kan bedöma. 

Det behöver så klart inte sluta med världsekonomisk kris, eller ens ett börsras. Men ingen kan egentligen veta. Och det är därför de påbörjade räntehöjningarna i USA, och statistik om ökade löner som skulle kunna leda till inflation och mer räntehöjningar, har så stor skrämselpotential världen över.

Fakta

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.