Precis som Magdalena Andersson knastertorrt konstaterar är detta ingen ”vanlig” kris där människor vill konsumera – men inte kan det på grund av ekonomisk osäkerhet.  Mer pengar i fickan i detta nu gör inte att vi plötsligt bokar nya semesterresor, äter ute och tar barnen till leklandet. Genom att människor rekommenderas att hålla sig hemma både på fritiden och i jobbet stannar många, många företag och branscher av.  

Tillfälligt anställda och egenföretagare särskilt utsatta

Särskilt utsatta när företag tvingas skära ner är svenskar med tillfälliga anställningar. Enligt fackförbundet Kommunals beräkningar från 2017 handlar det om 48,8 procent av jobben. 27,7 procent av alla anställningar i Sverige är timanställningar, 13,6 procent av de som jobbar kallas in med kort varsel medan 6,7 procent har längre vikariat.

En halv miljon svenskar är egna företagare och har ingen annan att förlita sig på än sig själva för sin försörjning.

300 miljarder görs nu på olika sätt tillgängliga för företag så att de ska övervintra och att deras anställda ska få lön. 

Sveriges BNP uppgick 2019 till 5 026 miljarder kronor medan statsskulden var närmare 1 000 miljarder kronor i slutet av februari. Att då de närmaste månaderna tillhandahålla 300 miljarder kronor visar på situationens allvar. Det är inget som regeringen gör för skojs skull utan för att de tror att det behövs.

Tuff ekvation

Det är ett historiskt stödpaket till hjälp för de branscher som hittills drabbats hårdast av krisen. Osäkerheten om hur länge krisen pågår gör att det är omöjligt att säga om det räcker.

Har du som många i transport- och resebranschen 0 kronor i intäkter är det en tuff ekvation. Varsel har redan börjat komma och lär fortsätta. Enligt regeringens egna beräkningar kostar omkring 15 000 personer som får stöd drygt 2,4 miljarder kronor. I Sverige i dag arbetar över 3,4 miljoner personer inom det privata näringslivet. Behöver 10 eller 20 procent ekonomisk hjälp kommer det att handla om astronomiska summor.