Analys: ”Kampen mellan världens exportgiganter kvarstår”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Ett stort, vackert avtal? Eller ett första steg som kan ge tillfällig respit i ländernas handelsrelationer. Få djuplodande frågor är lösta, så även om det råder vapenstillestånd kvarstår kampen mellan världens exportgiganter.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

En första kompromiss har nåtts mellan storekonomierna USA och Kina. Med beordrad import från USA och genom att häva planerade strafftullar för kinesiska varor utmålar USA:s president Donald Trump redan fas-ett-handelsavtalet som en stor triumf.   

När världens största ekonomier inte kan komma överens om hur de ska handla med varandra skapar det ringar på vattnet i världshandeln och i världsekonomin. När företag och investerare inte vet hur länderna tänker lösa detta skapar det oro och osäkerhet. Investeringsbeslut kan skjutas på framtiden och det kan i sin tur påverka världskonjunkturen. På så vis påverkas också Sverige av handelsoro. Vi är, som så ofta påpekas, ett litet exportberoende land. Exporten uppgick till totalt 2 196 miljarder kronor och hela 1,3 miljoner svenskar uppges enligt regeringen jobba med något som är relaterat till svensk export. Det är också så att i en alltmer globaliserad handel använder sig bolag av delar i sin tillverkning från många olika håll i världen. En av de stora förlorarna i kampen mellan Kina och USA har varit delar av den inhemska tillverkningsindustrin och frågan är nu om vinsterna med detta avtal överväger det.

”Osäkerheten är stor”

Nu kan den oron tillfälligt ha blåst över men osäkerheten är stor kring när och hur det här första delavtalet ska genomföras och när förhandlingarna inför nästa del påbörjas.

Enligt ett scenario från Kommerskollegium kan Sverige i och med det nya avtalet komma att påverkas mycket, mycket marginellt. När Kina tvingas importera varor från USA för 200 miljarder dollar är det något som inte sker utan ett statligt ingripande eller riktade subventioner och då kan svenska varor komma att bli något mindre attraktiva att importera.

Enligt det scenariot skulle det nya avtalet kunna påverka Sveriges BNP negativt med knappt mätbara 0,001 procent.

På ett sätt överraskar det knappt 86 sidor korta avtalet. Det handlar om att Kina lovar att respektera utländska patent, varumärken och att företag inte ska avtvingas teknologiska hemligheter för att få verka i Kina. Det finns kinesiska intressen för att göra detta men det troddes vara en fråga som parterna skulle vänta med till nästa fas.

Strafftullar

Men även om en del eftergifter görs, så kvarstår de strafftullar på 25 procent som redan införts på vissa kinesiska varor. Dessutom är det många som undrar över om Kina verkligen kommer att genomföra det landet lovat och mäkta med att nästan trefaldiga importen av amerikanska varor. Men länderna är inte närmare en lösning av den allra djupaste knäckfrågan – att den kinesiska ekonomiska modellen bygger på att kinesiska företag får stöd och hjälp av staten för att nå ett övertag över sina utländska konkurrenter. Samtidigt som USA uttryckt en vilja att skydda 5G och AI-investeringar från Kina utifrån en militär hotbild.

Där har både USA och Kina grävt ner fötterna rejält i dragkampen, och det är inget som i nuläget tycks lösa sig. 

Läs handelsavtalet i sin helhet här.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.