Det som är unikt denna gång när vi går in i en avmattning i ekonomin, och utsikterna för arbetslösheten försämras, är att vi möter avmattningen med en rekordlåg ränta från Riksbanken. Budskapet från finansministern är tydligt: en lågräntepolitik är inte det enda som ska hålla uppe den svenska ekonomin.

Hennes regering tänker inte spara sig igenom krisen – och i vår bör kommuner och regioner räkna med hjälp med sina ökade kostnader för vård, skola och omsorg.

Riksbanken får hjälp

Tidigare har chefer på både internationella valutafonden och europeiska centralbanken signalerat just det här skiftet. När världen nu möter en avmattning i en låginflations- och lågräntemiljö räcker inte penningpolitiken till. Christine Lagarde sade, innan hon tillträdde som chef till den europeiska centralbanken, ”central banks are not the only game in town”. Genom det uttalandet uppmanade hon de europeiska regeringarna att sätta på sig spenderbyxorna. Riksbanken får å sin sida genom stödet till kommuner och regioner hjälp med att nå sina inflationsmål.

De dramatiska arbetslöshetssiffror som presenterades i höstas inför budgeten visade sig bero på fel hos statistiska centralbyråns underleverantör men arbetslösheten spås nu öka till 7 procent. Klart är nu att sämre världskonjunktur och handelsoron har smittat världsekonomin, Tysklands ekonomi framförallt och så trattas det ner i den svenska. Särskilt har exporten av varor minskat.

Ingves spår fortsatt nollränta

Men finansministern är också tydlig om att försämrad ekonomi i landets kommuner inte enbart handlar om konjunkturen. 40-talisterna börjar uppnå 80-årsåldern och det kommer att kosta kommunerna mer pengar att hjälpa dem.         

Motsägelsefullt nog sticker också finansministerns analys ut i särskilt en fråga i jämförelse med andra analysinstitut. Finansdepartementet räknar kallt med hjälp från Riksbanken med minusränta under 2021 och 2022. Det ska bli intressant vad Riksbanken och Stefan Ingves tänker om den analysen. De spår nämligen fortsatt nollränta.