Enligt en enkät som Reuters gjort fanns förväntningar från analytiker om att nu skulle Riksbanken börja signalera med sin räntebana – där de visar sin prognos för framtiden, att nu är minusräntebotten nådd – men så skedde inte i dag. Riksbanken fortsätter att räkna med att de börjar höja styrräntan först under början av 2018.
Det är förvånande. En förklaring kan vara att Riksbanken har investerat två år av minusränta och styvnackat hållit fast vid att inflationen måste krypa upp till inflationsmålet om 2 procents inflation innan räntan höjs. Riksbankens argument är att de vill se en varaktig inflation innan de höjer – och den underliggande inflationen påverkas just nu av höga energipriser.
Talar med kluven tunga
Men Riksbanken talar i sin penningpolitiska rapport med kluven tunga. Riksbanken ser ljust på framtiden och förväntar sig att både den svenska högkonjunkturen och att den globala återhämtningen fortsätter samtidigt som den konstaterar att det är högre risk att räntan sänks än att den höjs. Det motsatta borde gälla enligt alla skolböcker i nationalekonomi.
Genom att sänka värdet på kronan har riksbanken importerat inflation till Sverige. Det har blivit dyrare att handla utländska varor och tjänster. Riksbanken oroar sig nu för att kronan stärkts mot euron eftersom den svenska ekonomin är relativt stark den europeiska. Och rädslan för att spä på den förstärkningen tycks leda beslutet i dag att låta minusränta och stimulans i form av stödköp av obligationer vara oförändrade.
Den låga räntan spär på efterfrågan på bolån
I USA har marknadsräntorna höjts (brasklapp: från väldigt låga nivåer) och internationella räntenivåer når sannolikt Sverige. Dessutom är konkurrensen mellan de svenska bankerna väldigt dålig idag och den låga räntan spär på efterfrågan på bolån. Så trots minusränta är det troligt att bolåneräntorna fortsätter att ticka uppåt något.
Orosmolnen, enligt Riksbanken, är med rätta utvecklingen i USA där det är svårt att förutse vilka konsekvenser Donald Trumps ekonomiska politik får för världsekonomin, Brexit, Frexit och Tysklandsval oroar också. Men just därför vill riksbankens kritiker att direktionen nu passar på att höja räntan. För vad kan Riksbanken göra om världsekonomin och Sveriges ekonomi dippar – och räntan är på minus? Samtidigt som vi har en bobubbla och svenskarnas skuldsättning är skyhög. Tanken svindlar.