Riksbankens generaldirektör Stefan Ingves om vad som kan vänta i coronakrisens spår. Foto: Pontus Lundahl /Janerik Henriksson /TT

Analys: ”Riskerna har ökat – det gör Riksbanken nervös”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

”Det handlar inte om pengar”. Riksbankschefen Stefan Ingves har rattat finanskriser i nästan 30 år. Men idag torde vara första gången han fäller ovanstående kommentar om en finanskris.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Pengar och spekulation, lån och risk, är i stort sett alltid det som driver fram finanskriser. Men inte den här gången. Den här gången är det sjukdom och död. Och om det gör den lindrigare eller svårare vet ingen. Det vi vet, och som gör riksbanken nervös, är riskerna som har ökat sen sist.

I Sverige och för de svenska bankerna handlar det framförallt om fastigheter. Bankerna har lånat ut allt mer till bostäder i takt med att bostadspriserna har rusat iväg. De har lånat ut till fastighetsbolag som köpt och sålt kommersiella fastigheter till allt högre priser. Numera har tre fjärdedelar av de svenska storbankernas lån fastigheter som säkerhet.

Den stora risken handlar om kommersiella fastigheter

Coronaviruset kan slå hårt mot fastighetspriserna på flera sätt. Bostadspriserna bygger på att folk vågar och har råd att låna mycket till bostadsköp. Om de slutar våga, kanske därför att de har förlorat jobbet eller är rädda att göra det, kan priserna börja sjunka. Riksbanken räknar i sitt värsta scenario i dagens rapport med prisfall på 13-14 procent både i år och nästa år.

Om många med högt belånade bostäder blir av med jobbet blir det många som kanske inte kan betala sina bolån. Det leder till personliga katastrofer, och fördjupar den ekonomiska krisen. Det leder också till kreditförluster för bankerna.

Men den riktigt stora risken när det gäller kreditförluster handlar om kommersiella fastigheter. Och för fastighetsbolagen är det ingen överdrift att själva viruset faktiskt kan visa sig dödligt, på två sätt.

Kommer folk överhuvudtaget tillbaka till kontoret när virushotet är borta? Eller har företag och organisationer vant sig vid videomöten och fortsätter jobba från köksbordet med videomöten? I så fall lär inte behovet av att hyra lokaler för att möta en konjunkturuppgång bli så stort.

Och kommer folk att återvända till köpcentrum och butiker när de inte längre är rädda att bli smittade? Redan till påsk hade många butiker och kedjor – som inte säljer mat – förlorat tre fjärdedelar av sin normala omsättning. Och långt före coronakrisen hade många slutat handla i butiker och börjat handla på nätet i stället. Samtidigt som många lånade miljarder använts för att bygga nya och bygga ut gamla köpcentrum. Miljarder som lätt kan omvandlas till kreditförluster.

Hur länge håller viruset världen i sitt grepp?

Stefan Ingves var, i egenskap av chef för bankakuten, den person som ansvarade för att rädda hela det svenska banksystemet under 90-talskrisen. Den gången var det kommersiella fastighetsbolag som drog igång krisen. Då hade belåningen tagit fart på grund av att det blev möjligt: kreditmarknaden hade nyss avreglerats.

Den här gången har belåningen också tagit fart på grund av att det blev möjligt, nu på grund av extremt låga räntor ända sedan finanskrisen 2008-2009.

Och utanför Sverige finns fler risker som kan påverka även oss. Länder är högt skuldsatta sedan finanskrisen och allt mer olja utvinns med lånade pengar.

Och frågan för riksbankschefen är hur länge de svenska bankerna klarar sig. Första frågan på presskonferensen löd: I tidigare finanskriser har staten tvingats rycka ut och rädda banker. Kan vi hamna där igen?

– Det är väldigt svårt att uttala sig om det i dagsläget, blev svaret från riksbankschefen.

Men återigen: hittills handlar det här inte alls om pengar. Utan bara om hur viruset sprids och hur världen reagerar på det. Om hotet från viruset minskar eller undanröjs, kan mycket komma igång väldigt fort. Frågan är bara hur länge viruset kan hålla världen i sitt grepp utan att startknappen slutar fungera.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet