Det bästa som har hänt bankerna i modern tid kan ha hänt i april 1984. Det var då regeringen kopplade ihop bankerna och folkhemmet med ett enda grepp: Allemansfonderna.
Sparandet behövde öka. Den borgerliga regeringen hade infört skattesubventionerat sparande, så kallat Skattespar, men det var först när socialdemokraterna tog det vidare och döpte det till Allemanssparande och Allemansfonder 1984 som fondsparandet slog igenom brett i folkhemmet. 1990 fanns 1,7 miljoner konton för allemansfonder.
5 400 miljarder i fonder
Då började regeringen dra ner på skattesubventionerna, men aktiefonder hade blivit självklart och spararna hängde i ändå.
1998 avskaffades den speciella lagstiftningen runt allemansfonder helt. Men fondsparandet bara ökade. Pensionssparande i fonder hade också tagit fart. Så knuffade staten ännu mer pengar in i bankerna genom premiepensionssystemet, där svenskarna ska placera en del av sin statliga pension i fonder.
Nu är svenskarnas samlade fondförmögenhet 5 400 miljarder kronor. Det är mer än Sveriges BNP. Bara förra året sparade svenskarna 67 nya miljarder i aktiefonder. Tre fjärdedelar gick till aktivt förvaltade fonder med högre avgift.
Spararna betalar glatt avgifterna
De billigare indexfonderna har visserligen ökat de senaste tio åren, men svenskarna har ändå inte ens en femtedel av den totala fondförmögenheten där.
Vi betalar glatt alltså. Det har förstås hjälpt till att två av de tre senaste decennierna har varit fantastiska börsdecennier. Vem bryr sig när pengarna ändå växer på banken?
Men om fondspararna blivit rika så är det ingenting mot bankerna. Hisnande rika ser det ut som, om man gräver runt lite i deras egna siffror. Nordea har ju flyttat till Finland vilket gör fondvinsterna knepiga att hitta, men alla tre storbanker som är kvar i Sverige har redovisat till och med 2019.
Sedan 2015 lyckades...
- Handelsbanken öka vinsten i fondbolaget från 330 miljoner till 1,2 miljarder.
- SEB öka vinsten i fondbolaget från 700 miljoner till 1,2 miljarder
- Swedbank Robur öka vinsten från 1,2 till 1,8 miljarder.
Fyra miljarder till ägarna
Tillsammans skickade de här tre fondbolagen fyra miljarder kronor i koncernbidrag 2019 till sina ägare bankerna.
Swedbank Robur har haft en avkastning på eget kapital på bisarra 581 procent under 2019.
Samma år var den genomsnittliga avkastningen på aktiefonder i Sverige mer modesta 29 procent enligt Fondbolagens Förening.
SEB har redovisat också 2020: fortsatt ökad vinst, och en extra aktieutdelning till banken på 400 miljoner.
Siffrorna är säkert inte är fullt ut rättvisande. Det kan finnas personalkostnader och försäljningskostnader för fonderna som tas på annat håll i bankerna. Men ändå. Mest handlar det om att kapitalet i fonderna helt enkelt växt.
Dras inte med höga kostnader
Och ett plus till för bankerna är att fondverksamheten knappast dras med särskilt höga kostnader för det som bankerna numera annars lägger miljardbelopp och tusentals årsarbeten på, nämligen att hålla undan penningtvätt. Fondsparande är gissningsvis inte bästa metodvalet för penningtvätt, utan fortfarande mer någonting för ”alleman”.
Och största fonden bär fortfarande detta namn: Swedbank Robur Allemansfond Komplett. Avgiften är hela 1,25 procent, men piggt ändå att största innehavet är Taiwan Semiconductor Manufacturing, världens största halvledartillverkare. Det borde vara den säkraste börsvinnaren i världen framöver, nu när fabriker står stilla på grund av halvledarbrist.