Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), statsminister Stefan Löfven (S), socialminister Lena Hallengren (S) samt rikspolischef Anders Thornberg anländer till en onsdagens pressträff. Foto: Henrik Montgomery/TT

Analys: ”Viruset sätter den svenska ekonomin i karantän”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Coronaviruset sätter även den svenska ekonomin i karantän. Trots dagens välkomna stödpaket kan fler nödåtgärder behövas.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

Regeringen presenterade en rad nödåtgärder för att hjälpa till när coronaviruset gör att vårt vanliga liv och sätt att leva blir svårare. Frågan är om det räcker.

Slopade karensdagar för arbetstagare slår två flugor i en smäll. Samtidigt som det kan hindra smittspridningen på arbetsplatser, ger det människor lite mer trygghet om de behöver vara hemma. Detsamma gäller förslaget om uppskjutna skatteinbetalningar. Företag får direkt pengar i kassan i ett väldigt ansträngt läge. Historiskt sett varar en pandemi några månader. Det går inte att säga med säkerhet hur länge den här coronakrisen består, men klart är att den får effekt på Sveriges ekonomi och svenska företag.  

Riksbanken redo

Nyttan av ett jobbskatteavdrag, något som Moderaterna föreslår, tycks långsökt. Mer pengar i plånboken hindrar inte folk från att isolera sig eller vara sjuka. På samma sätt som billigare flygbränsle i oljeprisrasets spår inte ökar flygresorna i dagsläget. Att riksbanken skulle sänka räntan och ge billigare lån till företag är inte heller ett botemedel mot tomma teatrar, hotell och fotbollsmatcher. Att riksbanken däremot står beredda för att smörja banksystemet är välkommet och lugnar förhoppningsvis oroliga.

Medan bredbandsbolag, videokonferensföretag och mathandel på nätet går bra i självisoleringens tid är förlorarna i virusets ekonomiska spår desto fler. Nu måste regeringen fundera kring hur de ytterligare skapar en ekonomisk politik som hanterar det närmaste kvartalet för restauranger, cateringfirmor, mässhallar, fotbollsföreningar och konsertarrangörer som nu ser sina inkomster sina snabbt.  

Under den tiden som den ekonomiska aktiviteten saktar ner samhället kan det behövas direkt stöd i form av lån till företag stora som små för att de klara sig över de närmaste månaderna. Därför är det tacksamt att Almi får mer möjligheter att ge ut lån.  

Bolund vädjar till bankerna

Men finansmarknadsminister Per Bolund har också vädjat till bankerna att fortsätta låna ut pengar till företagen. Med tanke på att bankernas vinster på framförallt bolån under de senaste tio åren bör det finnas gott om marginal i bankernas balansräkningar att skjuta upp lånebetalningar och förnya lån för krisande företag. Bara under 2018 var bankernas vinst på bolånen 50 miljarder kronor, enligt Villaägarna. Konkurser sker alltid, men att banker i det här läget skulle börja sakta ner på sin låneutgivningstakt och livskraftiga företag gå i konkurs gör de ekonomiska konsekvenserna av en svår samhällssituation än värre.  

I ett sådant här läge skulle bankerna också få utökade möjligheter att ge ut lån utan att kräva gängse säkerheter – men det måste i så fall Finansinspektionen ge mandat för. Eller helt enkelt att staten går in som garant, något som skedde under 70-talet.

Spridningen av viruset från Kina till resten av världen gör att alltfler dramatiska åtgärder väntas för att förhindra smittspridning i samhället. Det kommer att påverka vår ekonomi och Europas ekonomi.  Det här är inte längre en krisberedskapsövning. Det är på riktigt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet