Foto: TT

Så jobbade Ericsson med mutor – smörjde ministrar med miljoner

Uppdaterad
Publicerad

100-tals miljoner kronor i mutor, upplägg med bulvanföretag och samarbeten med hemliga advokater och målvakter. Detta ägnade sig den svenska telekomjätten Ericsson åt på 90- och 00-talet för att vinna affärskontrakt, menar flera av bolagets tidigare chefer som SR Ekot pratat med. Nu tillbakavisar Ericsson uppgifterna.

Flera före detta chefer på Ericsson, icke namngivna sådana som Ekot har pratat med, berättar om hur man för telekomjättens räkning mutat sig till kontrakt i ett stort antal länder. Detta skedde under slutet av 1990-talet och början på 00-talet, en tid då mobiltelefonins utveckling dramatiskt förändrade den marknad på vilken Ericsson länge varit en stor global aktör.

Enligt Ekot var Ericssons företagsledning väl informerad om att man jobbade med mutor på det här viset, och det ska dessutom ha skett på ett systematiskt vis.

Slussade 100-tals miljoner till olika länder

Den här bilden bekräftas av Liss-Olof Nenzell, före detta Ericsson-anställd i Schweiz. Till Ekot säger han att det handlade om just personer på minister- och direktörsnivå runtom i världen som mutats av Ericsson.

– Det var telekomministrar och televerksdirektörer, säger Nenzell.

Det handlar om stora utbetalningar som skulle slussas vidare till bland annat telekomministrar, enligt Nenzell:

– 100-tals miljoner. Till flertalet länder, säger han till Ekot.

I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet fungerade Liss-Olof Nenzell som en slags spindel i nätet när Ericsson försökte öka sina marknadsandelar. Under den här perioden, mellan 1998 och 2002 närmare bestämt, var Miguel Ángel Rodriguez president i Costa Rica – och anledningen att Rodriguez nämns i denna text är att han pekas ut som en av de personer som Ericsson mutat.

Ericsson kämpade om ett omfattande statligt telekomkontrakt i Costa Rica i slutet av 1990-talet, och 1999 sätter bolaget in 2,5 miljoner kronor på ett bankkonto i skatteparadiset Panama, rapporterar Ekot.

Ericsson tillbakavisar uppgifterna

”Ericsson tillbakavisar de påståenden som görs i svensk media om att vi skulle ha använt mutor på ett uppsåtligt systematiskt vis. Vi kan inte garantera att enskilda anställda aldrig har, eller kommer, agera i strid med vår affärsetiska kod. Vad vi kan göra är att se till att vi alltid vidtar åtgärder när vi har information som påvisar olämpliga beteenden. Ericsson har nolltolerans mot korruption och mutor och arbetar seriöst med dessa frågor”, skriver bolaget i ett uttalande.

Enligt Ericsson handlar uppgifterna i Sveriges radios dokumentär om händelser 15-20 år tillbaka i tiden då bolaget i större utsträckning använde sig av handelsagenter eller mellanhänder vid större internationella affärer, vilket även andra bolag gjorde.

”Flera av skeendena är relaterade till ett betalningssystem med namnet Worldwide Commission Scheme (WCS), som Ericsson tog i bruk 1998 för att hantera betalningar till handelsagenter. Systemet visade sig emellertid vara svårt att kontrollera och avskaffades därför redan 2001. Bolaget fortsatte att använda handelsagenter på ett mer kontrollerat sätt, men inledde ändå 2008 arbetet med att fasa ut användandet av handelsagenter. I dag har vi endast ett fåtal agentavtal kvar, exempelvis i länder där handelsagenter är ett legalt krav”, skriver Ericsson.

Ledningen för Ericsson vill inte svara på frågor om de nya uppgifterna.

”Handlar om korruption”

Enligt Sveriges Radio, som tagit del av dokument och vittnesmål, kontrollerades det aktuella bankkontot av dåvarande president Rodriguez.

Uppgifterna är mycket besvärande för Ericsson. Det säger advokat Peter Utterström, en av Sveriges ledande experter på korruption, till Ekot:

– Det är ju svårt att förklara vad som motiverar den betalningen annat än det skulle vara en betalning för att få en förmån och då vet vi alla vad det handlar om, säger han, och väljer sedan att tala klarspråk på en direkt fråga om hur man ska betrakta Ericssons agerande vid tidpunkten:

– Det handlar om korrution.

Upplägget är avancerat och Ericsson har gjort allt för att dölja sin inblandning, enligt Ekot. Pengar har betalats till bulvanföretag, vilka har skapats av en hemlighetsfull advokatbyrå.

Denna byrås styrelse har utgjorts av målvakter, och innan pengarna nått fram dit man tänkt sig har det de skickats mellan flera olika banker i flera olika länder.

”Vill inte vänta längre”

Både grekiska och amerikanska myndigheter utreder korruptionsmisstankar mot Ericsson. Och granskningen i USA kan nu komma att växa, mycket på grund av Liss-Olof Nenzell – den före detta anställde som nu tänker plocka fram hemliga dokument han suttit och tryckt på i många år och lämna in dem till den amerikanska finansmyndigheten SEC.

– Jag borde gjort det här tidigare egentligen. Men bättre sent än aldrig, säger han Ekot.

Även Dagens Nyheter berättar i dag detaljerat, under rubriken ”Han vill avslöja Ericssons misstänkta mutor, om Liss-Olof Nenzells dokument och i en intervju till tidningen berättar han om den infekterade relation han haft till Ericsson i många år.

– Jag hoppades att Ericssons höga chefer själva skulle komma till sans och lägga alla kort på bordet. Nu vill jag inte vänta längre, säger han till DN.

Det har gått några år sedan Liss-Olof Nenzell, tidigare anställd hos Ericsson i Schweiz, inledde ett hemligt samarbete med den amerikanska finansinspektionen SEC.

Myndigheten har sedan 2013 har utrett Ericsson för bland annat misstänkt korruption i form av olagliga betalningar till agenter för att få nya affärskontrakt.

Ericsson tillbakavisar anklagelserna

Via sin pressavdelning meddelar Ericsson att man har nolltolerans mot korruption och att man ”tillbakavisar generaliseringar om att Ericsson som bolag systematiskt agerat på ett sätt som strider mot våra egna riktlinjer och principer”, rapporterar Ekot.

Även Costa Ricas ex-president, Miguel Ángel Rodriguez förnekar att han ska ha tagit emot några mutor från Ericsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.