Nobelpriset i ekonomi heter formellt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Är du man, 60+ och från USA så ökar sannolikheten att du ska få Nobelpriset ordentligt. Traditionellt har en manlig teoretiker vars ekonomiska teori prövats under många år premierats.  Bara en gång har en kvinna, Elinor Ostrom, belönats med Nobelpriset i ekonomi. Det var 2009.

Hon skulle vara ett radikalt val

Ekonomiprofessorn Hubert Fromlet vid Linnéuniversitetet slår som vanligt ett slag för att det borde vara en kvinnas tur i år och gärna någon som drar sina slutsatser från empirin, från verkligheten.

Utifrån tidigare pristagare skulle det vara ett radikalt val om Nobelpriskommittén gick på hans linje och gav priset till utvecklingsekonomen Esther Duflo vid Harvarduniversitetet i USA. Hon har utvecklat fältstudier i utvecklingsländer för att hitta orsakerna till fattigdom. Hennes ålder, blott 47 år, kan också ligga henne i fatet.

Teknologi och ekonomi

En av vår tids stora utmaningar är hur robotar, artificiell intelligens och automatisering påverkar vårt samhälle. Skulle Nobelpriskommittén vilja uppmärksamma en samhällsekonom som fokuserat på det, är Daron Acemoglu vid MIT, ett omtyckt val. Han har en bred forskning om hur samhällets politiska och ekonomiska spelregler påverkar ett lands ekonomi till hur industrirobotar både sänker löner och minskar antalet anställda.  

En annan forskare som också intresserat sig för hur teknologi och ekonomi samverkar är mikroekonomen Susan Athey på Stanforduniversitetet.  

Men frågan är inte så mycket vem kungliga vetenskapsakademin vill belöna utan vilken slags ekonomisk vetenskap de satt under luppen i år. Och det återstår att se.