ECB kan inte rädda euron på egen hand

Uppdaterad
Publicerad

ECB kan inte köpa på sig statspapper från krisländer i all oändlighet. De starka euroländerna måste pumpa in mer pengar om valutaunionen ska överleva.

Förväntningarna har varit stora påcentralbankschefen Mario Draghi den senaste veckan.

Förra veckan skapade han stor uppståndelse iLondon när han sa att Europeiska Centralbanken (ECB) kommer att göra allt denkan för att rädda euron, och avslutade med

Eurokrisen

-Tro mig, det kommer att räcka.

Det är inte ofta en centralbankschef tar i pådet sättet, och det har fått finansfolk i glasklädda skyskrapor världen överatt hoppas på rena underverk.

Men beskedet i dag innehöll inga konkreta,omedelbara åtgärder,  och euron fortsatteförsvagas.

Sanningen är att ECB inte har en chans atträdda euron – inte på egen hand.

ECB försöker vinna tid

Dagens besked är ett besked om att ECB försökerköpa den gemensamma valutan tid, igen.

Det kommer att gå bra ett tag till, men förreller senare har centralbanken köpt på sig så mycket osäkra obligationer frånkrisländer att själva centralbanken förvandlas till ett svart hål, och då måstede stabila länderna, framförallt Tyskland, pumpa in nya pengar. Vilket varkenvanliga tyskar eller deras politiker är särskilt sugna på. Tysklandsrepresentant i centralbanken har också reserverat sig mot beslutet att utarbetanya åtgärdsplaner.

Flera av de räddningsinsatser som kan kommaatt behövas kräver dessutom hjälp från EU:s räddningsfonder, vilket kräverpolitiska beslut. Men även om ECB med viss hjälp av politikerna lyckas medräddningspaket efter räddningspaket så räcker inte det.

Ska valutaunionen klara sig på sikt krävs attobalanserna i hela euroområdet rättas till. Det handlar om  stora skillnader när det gäller så avgörande sakersom konkurrenskraft och statsfinanser.  Och att ändra på det förutsätter storagenomgripande beslut i enskilda länder, och dessutom nya för euroländerna gemensamma institutioner.

Alltihop har påbörjats men tar många år tillatt driva igenom, om det överhuvudtaget går.

Liknar krisen på 90-talet

I Sverige hade vi i början av 90-talet en krisliknande den i eurozonen i dag: fastighetskris, bankkris, budgetunderskott,skenande statsskuld och stigande arbetslöshet.

Vi hade hjälp av en nästan 25-procentigdevalvering, och ändå tog det oss sex-sju år att komma igen, som landbetraktat. En hel del medborgare kom aldrig igen efter att ha slagits ut frånarbetsmarknaden när produktiviteten skulle förbättras i rasande takt.

En liknande process men i jätteformat är igångi euroområdet. Under tiden kan det bli mycket tufft för den europeiskacentralbanken att hålla hela projektet under armarna år efter år.

Inte konstigt att Mario Draghi förtydligadeförra veckans raka besked och tog i ännu mer idag.

-Det är ingen idé överhuvudtaget att spekulerapå finansmarknaden om att euron ska falla isär. Euron är oåterkallelig,hävdade  centralbankschefen i dag.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Eurokrisen

Mer i ämnet