469 000 kronor. Så höga lån hade varje svensk i snitt i slutet av 2022.

Och svenskarnas skuldkvot, alltså hushållens totala skulder i förhållande till deras inkomster, är tredje högst i EU enligt en ny sammanställning från SCB.

Under de senaste 30 åren har svenskarnas skulder fördubblats, samtidigt som amorteringstakten varit låg jämfört med andra länder.

– Vi sticker ut på det sättet, men vi har också haft hushåll som sparat en hel del på andra sätt. Så de här internationella jämförelserna är inte helt enkla, säger Fredrik NG Andersson, universitetslektor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Politiskt slagträ

Efter lång politisk diskussion om amorteringskravet har nu regeringen tillsatt en expertkommitté som ska utreda effekterna av det.

– Det är uppenbart att det finns både för- och nackdelar med ett amorteringskrav och de behöver sättas mot varandra, säger nationalekonomen John Hassler, som är en av dem som ska genomföra utredningen, till TT.

Både Finansinspektionen och Riksbanken har tidigare varit kritiska till att slopa amorteringskravet. Den tidigare chefen för Riksbanken, Stefan Ingves, gick till och med så långt att han kallade en amorteringspaus för att ”skjuta sig själv i foten” i oktober förra året.

Ekonomi i obalans

Alla de experter SVT Nyheter pratat med är överens om en sak. Amorteringskrav eller inte: Sverige har finansiella utmaningar framför sig.

Fredrik NG Andersson pekar också på att vi till viss del satt oss i den här sitsen själva, med en Riksbank och en Finansinspektion som dragit åt olika håll. En som pressar ner räntorna och en som vill bromsa våra skulder.

– Tänk dig att du kör bil och Riksbanken sätter foten på gasen – och så sätter Finansinspektionen foten på bromsen samtidigt. Det funkar inte. Och det är lite där vi har hamnat.

Men hur hamnade vi här och vad är egentligen argumenten för och emot amorteringskravet? Se SVT:s fördjupning i videon ovan.