Vid tretiden på fredagsmorgonen kom EU-ledarna ut från toppmötet, efter ännu en nattmangling om förslag som ska få styr på EU-ländernas krisdrabbade ekonomier. Så många beslut hade de inte med sig. De flesta avgörande beslut skjuts på framtiden. Men en sak är de överens om. I slutet av året ska det juridiska ramverket till en gemensam finansinspektion för eurozonens 6 000 banker vara på plats.
Tidsplanen för otimistisk
Men statsminister Fredrik Reinfeldt (M), som hela tiden varnat för att tidsplanen är för optimistisk, är inte säker på att planen håller.
-Jag tror att det kommer visa sig vara ganska komplicerat, men det är ingen idé att spekulera i det, utan nu begär vi fram ett legalt ramverk och det lär bli huvuddiskussionen på decembertoppmötet, säger Reinfeldt.
Bankunionen är i första hand tänkt för euroländerna, men även icke-euroländer som Sverige kan gå med om de vill.
Halvt svar
Än är det för tidigt för Sverige att bestämma sig, konstaterar Reinfeldt. Sveriges tre krav väntar fortfarande på svar.
De handlar om att svenska skattepengar inte ska gå till att rädda andra länders krisbanker, att det ska gå att ställa högre kapitaltäckningskrav på svenska banker och att Sverige ska få inflytande, trots att supertillsynen ligger under Europeiska Centralbanken, där Sverige inte har något att säga till om.
Frågan om inflytande har fått ett halvt svar, men många detaljer måste redas ut.
-Egentligen kommer vi i alla tre frågorna att fortsätta att bevaka våra intressen. Först när det är klart kan vi ta ställning och det kan bli en bra bit in i 2013 innan vi har alla svar. Men vi har ingen brådska, vi vill ha kvalitet, säger Reinfeldt, som har uppbackning i detta av riksdagens EU-nämnd.
Många vinnare
EU-toppmötet slutade i en klassisk EU-kompromiss. Alla kan åka hem och marknadsföra framgångar. Frankrike är nöjt med att tillsynsstrukturen tas fram till december, Tyskland är belåtet med att tillsynen i praktiken införs senare och gradvis, Storbritannien kan säga nej tack och alla dörrar hålls öppna för icke-euroländer.
I korridorerna sägs att icke-euroländernas många frågor tog mycket tid och att Frankrikes president Francois Hollande irriterat tyckte att de inte behövde blanda sig i euroländernas angelägenheter.
Men Reinfeldt känner sig inte träffad, utan tycker att Sverige har intresse av att bankunionen utformas så att svenska banksystemet inte skadas, alldeles oavsett om Sverige väljer att stå utanför eller inte.