Bankerna överlevde coronakrisen – svämmar över av pengar

Publicerad
Analys ·

Det gick bra för bankerna. Också. De inte bara överlevde coronakrisen – förra vårens fasa för kreditförluster och systemkollaps har förbytts i fryntliga löften om pengarna tillbaka, till aktieägarna.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Pengar på banken. Det är den korta beskrivningen av det ekonomiska läget i bankrapporterna för första kvartalet.

Och det är inte så konstigt. Med den globala finanskrisen 2008-2009 i minnet drog centralbankerna, även den svenska Riksbanken, igång värsta räddningspådraget. Det har blivit hundratals miljarder kronor i nya pengar ut i banksystemet bara i Sverige.

Coronapandemin

Det hjälpte, över förväntan. Finanskrisen kom av sig denna gång.

Tog i mer än de behövt

Kreditförlusterna för de fyra storbankerna det första kvartalet blev 900 miljoner kronor. Sammanlagt.

Det kan jämföras med rörelsevinsterna – 30 miljarder. Förra året reserverade de visserligen mer för kreditförluster, totalt nästan 20 miljarder. Men vissa av bankerna har tagit i mer än de hade behövt – det finns regler för hur man värderar kreditförluster, men det är också till viss del en bedömningssport. Och en hel del av kreditförlusterna har egentligen inte ens med coronakrisen att göra, utan med att oljepriset sjönk.

Och framförallt: jämfört med finanskrisen, där en enda katastrofbank, Swedbank, lyckades prestera kreditförluster på 28 miljarder kronor, är det knappt något att prata om.

De 50 miljarder som aktieägarna gick miste om vid bolagsstämmorna förra året ligger alltså kvar på banken. Swedbank har redan hunnit med extrautdelning. Så snart myndigheterna tillåter det lär det mesta av storbankernas tänkta utdelningar förra året gå tillbaka till aktieägarna.

Tre av fyra ökar vinsten

Under tiden rullar det på nästan som om inget har hänt. Tre av fyra banker har ökat vinsten hittills i år jämfört med första kvartalet förra året, när pandemin bröt ut.

Nordea ökade till och med sitt räntenetto. Det är i sig svårt nu när alla räddningspengar tryckt ner räntorna. Bankerna hoppas alltså på lite lagom stigande räntor. För SEB skulle intäkterna öka med en miljard om Riksbanken höjde reporäntan med en kvarts procent. Vilket den ju inte sagt att den ska göra de närmaste tre åren.

Men om bankerna kämpar med att tjäna pengar på bankkonton och lån så har de gratisvinster från de låga räntorna på annat håll. Börsrusningen det senaste året har gjort fondsparare rika men också bankerna eftersom fondförmögenheten som de tar ut avgifter på av kunderna har ökat.

Aktieägarna kan räkna med utdelning

Nu förvaltar de fyra storbankerna sammanlagt över 8 000 miljarder kronor – det motsvarar ungefär Sveriges och Finlands hela BNP sammanlagt. Bara ökningen av det förvaltade kapitalet förra året var 1 700 miljarder. Så mycket mer kan de alltså ta ut avgifter på.

Så bankerna svämmar över av pengar skulle man kunna säga. Så snart Finansinspektionen och Europeiska Centralbanken blåser faran över och säger ok till aktieutdelningar kan aktieägarna därför räkna med utdelning.

Om de inte blir av med tillräckligt med pengar genom aktieutdelning flaggar de för återköp av aktier.

Allt för att ”normalisera kapitalstrukturen” som SEB-chefen uttryckte det. Vad det handlar om är att det finns onödigt mycket pengar i banken med tanke på riskerna.

Och blir man av med en del av pengarna blir det bättre lönsamhetssiffror på de pengar som är kvar i banken. Sen gäller det förstås att ”okrisen” håller i sig och det inte blir en ny finanskris längre fram till följd av alla coronaräddningspengarna.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet