För att kunna väcka åtal i ett mutbrott krävs det att mottagaren av pengarna kan identifieras, enligt kammaråklagare Leif Görts.
– Så att man ser att det är en mutbar person som får pengarna på grund av sin anställning eller sitt uppdrag. Det är okänt för oss vilka de här personerna är och det är mer okänt i vilken egenskap de har tagit emot pengar.
”Det går heller inte att hävda att de betalningar på flera hundra miljoner kronor som bolaget gjort under oklara redovisningsmässiga förhållanden, under en längre tidsperiod fram till våren 2016, har skett av enskilda Ericssonanställda på ett trolöst sätt gentemot bolaget som sådant”, skriver förundersökningsledaren i ett pressmeddelande.
Ett mål kvarstår
Av fyra stora korruptionsutredningar mot Ericsson har åklagaren Leif Görts nu lagt ned tre – det gäller ärenden kopplade till Vietnam, Indonesien, Kuwait och Kina.
Det fjärde målet har han förlorat i tingsrätten – en dom som har överklagats till Svea hovrätt.
– Vi har ett mål kvar i hovrätten och det gäller misstankar om muta i Djibouti, säger Görts.
Historia av mutskandaler
Ericsson har en lång historia av mutskandaler. 2019 tvingades företaget betala rekordböter på 10 miljarder kronor till justitiedepartementet i USA. Uppgörelsen är en slags villkorlig dom, där Ericsson sattes under bevakning och förband sig att rapportera minsta misstanke om fler mutor i bolagets verksamhet.
I februari 2022 avslöjar Uppdrag Granskning, tillsammans med journalistorganisationen ICIJ, uppgifter från en internutredning om misstänkta mutor till Islamiska staten i Irak som Ericsson hemlighållit.
Kort efter avslöjandet meddelade USA:s justitiedepartement att Ericsson, genom att undanhålla information om Irak, har brutit mot uppgörelsen från 2019. En uppgörelse som kom till efter korrupta affärer i bland annat Kina och Indonesien. Ericsson betalade då 10 miljarder kronor i böter och slöt ett avtal om att redovisa varje ny misstanke om mutor. Ericsson riskerar nya böter.