Biörn Riese på Mannheimer Swartling, Svante Forsberg på Deloitte och Ragnar Gustavii på Ernst & Young – alla på byråer som har sänkt skatten genom olika skatteupplägg.

Hundratals bolag skapas för att sänka skatten

Uppdaterad
Publicerad

För att kunna betala lägre skatt på sina mångmiljonlöner utnyttjade svenska revisions- och advokatbyråer ett kryphål i lagen – något som regeringen försökte stoppa med hårdare regler.

Nu visar SVT:s granskning att flera av Sveriges största och tyngsta byråer skapat nya upplägg för att gå runt de nya reglerna och försöka hålla skatten nere.

Finansminister Anders Borg riktade i september 2013 skarp kritik mot att lagar som skulle hjälpa småföretag missbrukades av högavlönade advokater, revisorer och konsulter i olika typer av bolag. De senare kunde lyfta lejonparten av sina löner med 20 procents skatt och det ville han sätta stopp för. I januari 2014 skärptes reglerna. 

Flyttar ägandet

Men SVT:s granskning visar att delägarna på Sveriges största och mest anlitade revisors- och advokatbyråer inte var så intresserade av att börja betala skatt som gemene man måste göra.  I samband med regelskärpningen registrerade plötsligt delägarna flera hundra nya egna bolag. Dit flyttade de sedan sitt ägande av advokat- eller revisionsbyrån. Konsekvenserna blir att de nu kan välja när de ska ta ut aktieutdelningen och när den ska beskattas. Tar de ut pengarna direkt blir det 58 procents skatt. Men om de väntar med att ta ut dem tills fem år efter att de pensionerat sig blir skattesatsen på utdelningen nämligen bara 25 procent. 

Revisorernas nya skatteupplägg

Bolaget ett ”pensionssparande”

I december 2013 registrerades exempelvis 71 nya bolag för advokatbyrån Mannheimer Swartlings delägare på bara några dagar. Alla med samma postadress. Styrelseordföranden Biörn Riese kallar sitt eget bolag för ett pensionssparande. 

–Det ger en valmöjlighet. Vissa vill kanske ta ut pengarna snabbare, andra lite senare, säger Biörn Riese, som bland annat granskat Telia Soneras kontroversiella affärer i Uzbekistan.

På revisions- och konsultföretaget EY, tidigare Ernst och Young, har delägarna skapat 133 olika bolag. Alla med namnet Pennstället. 

– Det kom en ny lagstiftning. Den har vi anpassat oss efter och det som vi särskilt beaktar är revisorslagen, så att vi följer den, säger Ragnar Gustavii, Sverigechef på EY. 

70 småbolag

Svante Forsberg är styrelseordförande i revisionsjätten Deloitte där det bildades 70 nya bolag i slutet av förra året. Han är också en av Sveriges tyngsta revisorer och betroddes med granskningen av den omfattande SCA-härvan. SVT har upprepade gånger försökt få Svante Forsberg att förklara vad som är syftet med de 70 bolagen som alla bär namnet Rendelen. När vi till slut får tag på honom förnekar han att bolagen har med lagändringen att göra. Om sitt eget nybildade Rendelen-bolag säger han:

– Det är helt tomt bolag. Så småningom så ska jag gå i pension så jag sätter kanske in lite pensionspengar där. Jag kanske också ska starta konsultverksamhet.

Och i en skriftlig kommentar till SVT skriver Deloitte till slut: 

”De nya 3:12-reglerna (se faktaruta, reds. anm.) gör det mer fördelaktigt för vissa ägare att äga aktier via bolag jämfört med att äga aktier direkt som privatperson. Att äga aktier via bolag är i enlighet med svensk skattelagstiftning.”

Styckar företagen

Efter regelskärpningen måste delägarna i en advokat- eller revisionsbyrå äga minst fyra procent av byrån för att kunna ta del av de skattelättnader som var tänkta för småföretagarna. Så mycket äger de sällan. Ett sätt att kringgå de nya reglerna kan då vara att stycka upp byrån i flera bolag så att ägarandelen per bolag blir större.

Inget av de hittills nämnda bolagen har gjort på detta sätt, det har däremot advokatbyrån Maqs. Lagom till lagändringen delade man upp sitt bolag i två delar.  Maqs vill inte svara på några frågor från SVT, men stämmer uppgifterna på deras hemsida är de nu tillräckligt få delägare per bolag för att nå upp till kravet på fyra procents ägande och kan därmed fortsätta som tidigare. 

Så lyckas de komma undan/skjuta upp skatteskärpningen

  • Man bildar ett ägarbolag åt var och en av delägarna. Delägaren lägger sina aktier i revisions- eller advokatbyrån där, och får utdelningarna dit. Ofta rör det sig om flera miljoner kronor per år. Om delägaren tar ut pengarna ur ägarbolaget direkt får hen betala 58 procents skatt på större delen, och drabbas alltså av lagskärpningen. Men den som kan låta delar av pengarna ligga kvar i fem år efter pensionen får en rejäl skattelindring.  Då blir det istället en kapitalskatt på 25 procent.
  • Man bildar ett bolag åt var och en av delägarna på samma sätt som ovan. Men utöver att ta hand om aktieutdelningen så fakturerar delägaren genom sitt egna bolag revisions-eller advokatbyrån. Då hamnar lönen i det egna bolaget och delägaren kan fortfarande få 20 procents skatt på hälften av sin inkomst. 
  • Man delar upp revisons-eller advokatbyrån i flera företag så att det inte blir fler delägare i varje än att alla äger minst fyra procent. Då kan man fortsätta utnyttja fåmansbolagsreglerna och betala 20 procent skatt på en stor del av inkomsten.

Bakgrund

De så kallade fåmansbolagsreglerna (kallas även 3:12-reglerna) gäller bolag med ett fåtal ägare eller med delägare som är aktiva i bolaget. För att uppmuntra mindre bolag att anställa innebär de förenklat, att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda, desto större del kan delägarna betala 20 procent i stället för 58 procents skatt på sin utdelning.

Men reglerna ledde också till att revisorer, advokater och andra konsulter med mycket liten ägarandel i sina arbetsgivare fick stora skattelättnader, genom att de, som förra regeringen uttryckte det ”kunde omvandla högt beskattade tjänsteinkomster till lägre beskattade utdelningsinkomster”.

För att stoppa detta satte den förra regeringen en nedre gräns för ägandet i bolagen. En delägare måste nu äga minst 4 procent av företaget för att få skattelättnaderna. Det betyder max 25 delägare om alla äger lika mycket. De stora revisions- och advokatbyråerna har långt fler delägare än så, och skulle alltså tvingas betala tjänsteinkomstskatt, normalt 58 procent, på större delen av sin utdelning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Revisorernas nya skatteupplägg

Mer i ämnet