En sprucken bostadsbubbla kan bli kostsam för bostadsägare och för hela samhället. Foto: TT/Janerik Henriksson

ANALYS: Lugnet före stormen

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Tycker du det är jobbigt att nu börja tvingas betala tillbaka det där billiga lånet? Lugn, bara lugn. Det kommer sannolikt bli betydligt jobbigare framöver.

Knut Kainz Rognerud

Ekonomireporter

Finansinspektionens generaldirektör berättar att när han träffar utländska kollegor frågar de ofta och är mycket bekymrade över svenskarnas skulder och bostadsprisuppgången. En oro han inte märkt så mycket av bland svenskar. Det bekymrar honom.

För tjugo år sedan hade det genomsnittliga svenska hushållet lån som motsvarade knappt hushållets totala disponibla årsinkomst. Sedan dess har vi lånefestat utan motstycke i världen. I dag motsvarar lånen cirka 180 procent av inkomsten. För nylåntagare i Stockholm är lånen över 500 procent av inkomsten.

Sverige ett låneliberalt land

Det är roligt med pengar. Särskilt när man kan låna gratis (inflationen i december var 1,9 procent – det vill säga mer än vad många betalar i räntor på sina bolån) och det var ännu roligare när man slapp betala tillbaka pengarna. Men även med de nya amorteringskraven är Sverige jämförelsevis internationellt ett relativt låneliberalt land.

Organisationer som OECD och IMF påpekar gång på gång att regeringen borde agera. Bland förslagen finns återinförd fastighetsskatt och avtrappade ränteavdrag. Även Finansinspektionen anser det är dags att prata skatter.

Men om du som bostadsägare är orolig för att det kommer en ny ekonomisk smäll i vår kan du troligen vara lugn. Det är valår. Sannolikheten är liten att någon vågar införa åtgärder som slår mot högt belånade bostadsägare och väljare. Men enligt Finansinspektionen borde man kanske vara ännu mer orolig om regeringen inte agerar.

Bokrasch kan medföra bankkrasch

Erik Thedéen påpekar att en sprucken bostadsbubbla kan bli väldigt kostsam för bostadsägarna. Dessutom medför kraftiga prisfall ofta också att vi drar ned på konsumtionen vilket i sin tur får negativ effekt på hela ekonomin.

Lägg till att svenska banker tjänar stora belopp på sina tidigare så generösa bolån vilket gör att en bokrasch kan medföra en bankkrasch likt den vi hade i början av 90-talet. Enligt OECD kan en svensk ny bankkollaps kosta samhället över 600 miljarder kronor. Det är lätt att få en magklump för mindre.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.