Börser i både Asien och Europa föll efter USA-börsernas störtdyk på onsdagen. Foto: AP/TT

ANALYS: ”Börsen ger skrämselhicka i oktober”

Publicerad

ANALYS · Onsdagens börsfall i USA fick Stockholmsbörsen och andra börser på fall världen över idag. Men historien visar att aktiekurserna kan återhämta sig snabbt från stora fall över tiden, men det finns inga garantier.
Det som avgör är att investerarna lugnt vågar sätta sig ner ”i båten” så den inte kapsejsar.

Peter Rawet, ekonomijournalist SVT

Peter Rawet

Ekonomireporter

Börsfall gör naturligtvis aktieägare nervösa. Men vare sig du äger aktier direkt eller indirekt, genom din pension, får det betydelse eftersom fallande kurser också innebär en tro på fallande vinster i företagen.

Lägre vinster i sin tur innebär att företagen skär ner. Då kan många fler påverkas om jobb också försvinner i börsfallet.

Oktober en skrämmande månad

Det är oktober en månad där vi ska bli skrämda av ungarna på Halloween. En månad då ofta världens börser också gör allt för att skrämma oss.

En skrämselhicka som toppades för nästan trettio år sedan då fallet i New York först bromsade in på 22 procent ner, på en enda dag.

”Den svarta måndagen” den 19 oktober 1987 var inte slutet. Det helåret slutade börserna faktiskt på plus för spararna.

Är klockan slagen?

Men att jämföra en tid med en annan kan vara vanskligt.

Den börsuppgång vi sett sedan år 2012 är den näst längsta på 100 år.

Bara denna vetskap gör ju att investerarna blir nervösa och börjar fundera när festen kan ta slut. Men det har funnit många andra saker som aktieinvesterarna kan skylla på för att trycka på säljknappen.

Räntehicka

Räntorna är på väg upp vilket gör det dyrare att låna pengar för både privatpersoner och företag. Skillnaden i ränta, alltså priset för att låna pengar, mellan riskfyllda investeringar och säkrare sådana har varit liten.

Det innebär visserligen att många nyskapande idéer fått chansen men att investerarna nu börjar att sälja av där riskerna är störst.

Och stora risker har tagits – mer än 40 procent av de amerikanska företagens lån i form av obligationer har betyget nästan underkänt. Det är den största mängden av nästan underkända företagslån i USA:s historia.

Handelskriget

USA och Kina, världens två största ekonomier, är inbegripna i ett handelskrig. USA är ett land där utrikeshandeln är mindre viktig än exempelvis Sverige.

I Sverige står exporten för hälften av landets ekonomi, i USA är det bara en femtedel av ekonomin som är beroende av utlandet.

Det gör att det kortsiktigt inte påverkar. Men till slut landar det i amerikanska konsumenters plånböcker när rader av saker blir dyrare.

Företagen kan inte heller välja att bara köpa amerikanskt eftersom stora globala kedjor av delar från underleverantörer, ofta från Kina, till slut ändå är nödvändiga i exempelvis en amerikanskbyggd bil. Handelskriget lägger en våt filt över något vi alla är beroende av världshandeln.

På samma sida av båten

De som har varit på sjön i en liten båt vet att det är oklokt att alla ställer sig på samma sida i båten. Men det är vad som händer vid stora börsnedgångar. Alla rusar åt samma håll vilket riskerar att ”båten” kapsejsar och att alla hamnar i vattnet.

Precis så fungerar stora börsvängningar – alla vill åt samma håll!

En lugnade faktor som naturligtvis kan få motsatt effekt är att företagens vinster och förväntningar på framtiden andas optimism.

Svaret kommer att ges de närmaste veckorna då börsföretagen rapporterar resultat för det tredje kvartalet. Ett bra resultat och alla kommer att ”sätta sig lugnt i båten” motsatsen däremot innebär att vi alla hamnar i ”vattnet”.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.