Loftur Johannesson pekas ut av flera källor för att ha smugglat vapen till väpnade grupper.

Nordea hjälpte vapensmugglare med brevlådeföretag

Uppdaterad
Publicerad

Uppdrag granskning kan avslöja att en av de kunder som Nordea hjälper med brevlådeföretag är en utpekad vapensmugglare, som blivit förmögen på att göra väpnade konflikter till en affärsidé.

Nordeas kund blev känd under smeknamnet ”The Icelander” i den värld av underrättelsetjänster och vapensmuggling där han ska ha tjänat grova pengar under 1970- och 80-talen. Han heter egentligen Loftur Johannesson, och pekas ut av flera källor för att under Kalla kriget ha köpt stora mängder vapen av korrupta makthavare i Östblocket som han, på uppdrag av CIA, smugglade till väpnade grupper ibland annat Afghanistan och Somalia.

– ”The Icelander” var djupt involverad i vapensmugglingen i hemliga operationer på uppdrag för amerikanska CIA, säger Ken Silverstein, författare till boken ”Private Warrior” som kartlägger en rad av Kalla krigets vapensmugglare, bland dem Loftur Johannesson.

”Smugglingen gav miljontals dollar”

Ken Silverstein, känd journalist och författare i USA, har intervjuat flera av Loftur Johannessons medarbetare som hållit på med vapensmugglingen. Ken Silverstein har även tagit del av sekretessbelagda dokument som beskriver en del av de vapenleveranser som Loftur Johannesson gjort.

– Det är ingen tvekan om att Johannesson var vapensmugglare. Och det var enormt lönsamt, smugglingen gav miljontals dollar för varje framgångsrik operation. Den amerikanska underrättelsetjänsten betalade mycket bra för den sortens arbete Loftur Johannesson utförde, säger Ken Silverstein.

Enligt artiklar, i bland annat Sunday Times, samarbetade Loftur Johannesson också med östtyska Stasi för att skeppa stridsvagnar till Saddam Husseins armé i slutet av 1980-talet.

Brevlådeföretag fortfarande aktivt

Nordea tog över Loftur Johannesson som kund från isländska Landsbanki åren efter bankkraschen 2009. Ett av Johannessons brevlådeföretag, Aviation finance and services, öppnades i Panama 1972, och är fortfarande aktivt hos Nordea. I Panama-dokumenten kan Uppdrag granskning se att den förmögne 85-åringen, så sent som 2015, har fyra aktiva brevlådeföretag hos Nordea.

– Vi kan tyvärr inte kommentera det eftersom vi inte kan och inte får kommentera enskilda kunder, säger Nordeas presschef Magnus Nelin till Uppdrag granskning.

Men ni måste väl rimligtvis kunna svara på hur Nordea resonerat när ni ordnar med brevlådeföretag i skatteparadis till en person som pekas ut för att under årtionden ha tjänat grova pengar på vapensmuggling?

– Ja, vi kan inte ge oss in i en sådan diskussion för då skulle vi börja kommentera enskilda kunder.

”Ska inte befinna oss i gråzon”

Generellt, ska Nordea befatta sig med pengar som kan komma från vapensmuggling?

– Vi ska naturligtvis hantera alla kunder och alla uppdrag på ett väldigt korrekt sätt. Vi ska även, det har vår vd sagt, inte befinna oss i en gråzon, säger Magnus Nelin.

I Panamadokumenten syns kopplingar mellan flera av Loftur Johannessons brevlådeföretag och lyxiga bostäder, bland annat i centrala London och på Barbados. Han uppges också ha en vingård i Frankrike, men bor huvudsakligen i ett stort residens i Maryland, USA.

Uppdrag granskning har sänt detaljerade frågor till Loftur Johannesson, men inte fått svar. En talesman för förmögne islänningen skriver i en kommentar till den internationella Journalistgruppen ICIJ angående uppgifterna:

“Mr Johannesson har varit en internationell affärsman, främst inom luftfartsrelaterad verksamhet, och han avvisar helt dina antydningar om att han skulle ha arbetat för några hemliga underrättelsetjänster.”

Försökte hålla identitet hemlig

I Panamadokumenten framgår att Nordea in i det längsta vill hålla Loftur Johannessons identitet hemlig. Till och med för Panama-firman Mossack Fonseca. I februari 2013 skriver Nordea från sitt Luxemburgkontor: ”Den egentliga ägaren vill inte avslöja sin identitet för Mossack Fonseca.”

När Panama-firman ändå ber om identiteten svarar Nordea i mars 2013: “Företaget har ”bearer shares”, och därför vill vi inte avslöja den slutgiltige ägaren för er.”

”Bearer shares”, innehavaraktier på svenska, är en mycket kontroversiell ägandeform. Det betyder aktier som inte har en namngiven ägare, utan den som fysiskt bär ägandebeviset är den som äger företaget för stunden. Innehavaraktier har förbjudits i många länder.

Svenska Skatteverket förklarar varför i en skriftlig kommentar för Uppdrag granskning: ”Sådana innehavaraktier kan utnyttjas för att dölja vilka de faktiska ägarna är och för att dölja finansiella flöden. Såväl EU som OECD anser att innehavaraktier inte ska tillåtas eftersom de kan utgöra en grund för penningtvätt eller åtminstone riskerar att informationsutbyte mellan länderna om vem som är den verkliga ägaren (benificial owner) inte kommer att fungera.”

Mer om Panama-dokumenten på Uppdrag gransknings sajt

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Panama-dokumenten

Mer i ämnet