En rejäl avkylning betraktas av många ekonomer som nödvändig eftersom inflationen gång på gång blivit ännu högre än befarat. Riksbankens mål är att prisökningstakten långsiktigt ska ligga på 2 procent – i augusti var den 9 procent.
– Jag tycker att Riksbanken borde ha agerat mellan mötena i sommar. Vi har haft en rekordsvag krona och ett inflationstryck som hamnat på uppsidan som Riksbanken har missat, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.
Han har dock förståelse för att Riksbanken, i likhet med centralbanker världen över, hamnat snett i sina inflationsbedömningar. Nu är man alltså tvingad att höja räntan rejält för att bromsa prisökningarna – och detta på tröskeln till en djup lågkonjunktur som egentligen skulle behöva stimulanser i motsatt riktning.
Tuff vinter väntar
Många hushåll, särskilt de med stora bolån, riskerar att få det tufft när inkomsterna äts upp av stigande priser – inte minst på mat, energi och drivmedel – samtidigt som lånen också blir dyrare. Sett i backspegeln hade många gjort klokt i att dra ned på sommarens semesterbudget, menar Seyran Naib:
– Det kanske hade varit bättre att spara de pengarna. Det blir en tung vinter för många och frågan är om hushållen verkligen har förstått hur tufft det kan bli.
Tisdagens räntehöjning blir av allt att döma inte heller den sista. Ekonomerna räknar med att den följs av flera och att styrräntan nästa sommar kommer att ligga på 3,5 procent.
Bolåneräntorna brukar – grovt räknat - ligga drygt 2 procentenheter högre. Det innebär att ett lån på en miljon då kommer kosta drygt 4 600 kronor i månaden före ränteavdrag.
