Prognosen innebär att finansdepartementet räknar med en tillväxt på 2,8 procent i år och 2,2 procent under åren 2019–2020. Det kan jämföras med den preliminära tillväxtsiffran för 2017 på 2,5 procent.
Prognosen kan jämföras med Riksbankens senaste penningpolitiska rapport, där årets tillväxt antogs hamna på 2,8 procent följt av en inbromsning till 1,8 respektive 2,0 procent under åren 2019 och 2020.
– Det är små prognosrevideringar, samtidigt ser vi risker i omvärlden men även här i Sverige men Sverige står väl rustat. Vi följer utvecklingen noga när det gäller börs- och bostadsutvecklingen och står redo att vidta åtgärder, säger Magdalena Andersson.
Bland riskerna internationellt sett nämner finansministern en inbromsning inom kinesisk ekonomi, brexit samt utvecklingen i USA.
Lägre arbetslöshet
Nordeas ekonomer räknar med en tillväxt på 2,6 procent i år och 2,0 procent nästa år, medan kollegorna på storbanken SEB nyligen lade fram en rapport där tillväxtprognosen för Sverige låg på 2,6 procent i år och 2,4 procent 2019.
Finansdepartementets prognos för arbetslösheten ligger på 6,1 procent under åren 2018–2020, mot fjolårets nivå på 6,7 procent.
Prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga budgetöverskottet, höjs till 1,1 procent i år följt av 1,0 procent 2019.
Ett överskott
I sin decemberprognos räknade departementet med ett överskott på 0,9 procent i år och 2019.
För 2020 lämnas överskottsprognosen oförändrad på 1,4 procent.
Prognosen för den offentliga sektorns skuld som andel av BNP höjs till 37,9 procent i år men sänks samtidigt till 34,3 procent 2019. För 2020 beräknas skulden till 31,9 procent.
I decemberprognosen låg skuldprognosen på 36,8 procent i år, 34,7 procent 2019 och 32,5 procent 2020.