Vice riksbankschef Cecilia Skingsley säger att den kritiserade minusräntan upprätthållit hög sysselsättning Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Riksbanken försvarar minusräntan: Har upprätthållit hög sysselsättning

Publicerad

”Minusräntan ett misslyckat experiment”. Så lät nyligen ekonomiprofessor Lars Jonungs dom över svensk räntepolitik. Nu försvarar sig Riksbanken med att den låga räntan haft en viktig roll.
– Perioden med låg ränta har upprätthållit hög sysselsättning, säger förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley.

Ökad risk för ny finanskris. Ökade förmögenhetsklyftor. Uppumpade bostadspriser. En svensk krona på fall. I en intervju med SVT fredagen den 17 januari, framförde professorn i nationalekonomi vid Lunds universitet, Lars Jonung, hård kritik mot den långa perioden av minusränta.

Men enligt Cecilia Skingsley har Jonung missuppfattat Riksbankens roll. Riksbanken har ett enda uppdrag. Det är att med penningpolitiken se till så att inflationen är låg och stabil och ligger nära två procent.

– Vi har ansvaret för att stabilisera inflationen och vår politik har återfört inflationen till målet där den nu legat under ett antal år och inflationsförväntningarna har stigit, säger hon.

Enligt Skingsley gör den lilla svenska öppna ekonomin Sverige beroende av omvärldens låga realräntor. En åldrande befolkning, sämre tillväxtförutsättningar och en sämre produktivitetstillväxt internationellt har gjort att realräntorna är låga oavsett om det är låg- eller högkonjunktur. Det har gjort att det också krävts en låg styrränta för att upprätthålla inflationsmålet, enligt Cecilia Skingsley.

Klyftor ökar

Enligt Skingsley har Jonung rätt när han påpekar att förmögenhetsklyftorna ökat på grund av de låga räntorna eftersom priserna på aktier och bostäder ökar.

– Politiken för med sig stigande tillgångspriser och de som redan har pengar gynnas av det, säger hon.

Samtidigt är den stora fördelningsskillnaden, enligt Skingsley, mellan dem som har jobb och de som inte har det. Och där har Riksbankens räntepolitik haft positiva effekter eftersom den bidragit till att hålla uppe den svenska sysselsättningen, påpekar vice riksbankschefen.

– Penningpolitik har fördelningspolitiska effekter. Men att motverka det genom att hålla hög ränta hade varit ett dåligt alternativ. Skattepolitik och bidragsutformning ger mer precisa effekter om man vill ändra på ekonomiska förhållanden mellan olika samhällsgrupper. Men det är ytterst en fråga för väljarna och politikerna att avgöra, säger Cecilia Skingsley.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer