Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT/SVT

Skolföretag går med mångmiljonförlust

Tusentals elever drabbades förra året när deras gymnasieskola gick i konkurs. Nu visar SVT:s granskning att ännu en skolkoncern dras med mångmiljonförluster. Och det finns fortfarande ingen som varnar elever och föräldrar för skolor som riskerar läggas ner.

När landets niondeklassare nu ska välja gymnasium är det svårt att veta om skolan dras med dålig ekonomi. Och Skolinspektionen får fortfarande inte kräva att ett skolföretag rättar till en skakig ekonomisk situation.

SVT:s granskning visar att RE Education Holding, holdingbolag för PPS-koncernen där bland annat Cybergymnasiet ingår, har gjort förluster på över 130 miljoner kronor de senaste två räkenskapsåren. Det amerikanska riskkapitalbolaget Riverside, som köpte koncernen för tre år sedan, har hittills skjutit till 100 miljoner efter köpet och tagit över banklånen.

-Vi kommer inte att sättas i konkurs av våra ägare, säger Marlene Terkowsky, VD för PPS-koncernen.

På vilken tidshorisont menar du?
– Vi har lagt en femårsplan och den ska vi uppfylla. Och elever kommer inte bli utan utbildning.

Tusentals elever drabbades av konkurs

Det är ett och ett halvt år sedan en av Sveriges största skolkoncerner, John Bauerkoncernen, försattes i konkurs av ägaren, riskkapitalbolaget Axcel.

Krympande gymnasiekullar, kvalitetsproblem och den nya gymnasiereformen gjorde att eleverna blev färre i stället för fler. Det blev svårt att betala räntorna på lånen. Axcel sköt först till nya pengar men gav sedan upp och begärde bolaget i konkurs. Investerarna förlorade flera hundra miljoner kronor.

Och tusentals elever fick sommarlov utan att veta om och var de skulle kunna fortsätta sin gymnasieutbildning till hösten.

Var tredje skolplats står tom

Även PPS-koncernen har drabbats av tomma skolplatser. På Cybergymnasierna, som står för merparten av intäkterna i koncernen, är var tredje skolplats tom. Det finns alltså betydligt mindre skolpeng än tidigare att betala hyrorna med.

Precis som andra riskkapitalbolag ska förstås Riverside se till att bolagen de köper och säljer blir bra affärer för investerarna. Det betyder att de inte kan slänga goda pengar efter dåliga hur som helst, hur mycket de än skulle brinna för skolverksamhet och elever.

Kallade till sig ledningen

Skolinspektionen har också under året ställt frågor till PPS om ekonomin.

I vintras när bokslutet för 2012/13 blev offentligt var soliditeten så låg att skolinspektionen kallade till sig ledningen.

– I det långa perspektivet är det allvarligt med så här låg soliditet. Det innebär att man är helt beroende av tillskott från ägarna, och det finns ju aldrig någon skyldighet för ägare att skjuta till mer pengar, säger Gunnar Persson, chef för skolinspektionens nya enhet för ekonomigranskning.

Kan inte kräva att mer pengar skjuts till

Men trots att Skolinspektionen skapat en helt ny enhet för ekonomigranskning efter skolkonkurserna 2013, har den ingen möjlighet att kräva att ägaren till en skolkoncern rättar till en skakig ekonomi genom att exempelvis skjuta till mer pengar.

– Vi har inte lagstöd för det. Vad vi kan göra är att granska själva skolverksamheten. Om ett skolföretag har skakig ekonomi finns det risk att de göra neddragningar så att verksamheten blir sämre, säger Gunnar Persson.

Känner ni er trygga med att PPS  inte går i konkurs?
– Nej vi har ju inte sett de senaste siffrorna. De kommer inom kort, och det blir självklart intressant att se åt vilket håll det har gått.

De senaste offentliga siffrorna är ett och ett halvt år gamla.

”Sedan kommer papperexercisen...”

Varken Skolinspektionen eller SVT får se några preliminära siffror från 2013/2014, trots upprepade försök. Men nu ska det nya bokslutet komma inom en vecka säger Marlene Terkowsky.

– Operativt gör vi en liten vinst om man bara tittar på verksamheten, men sen kommer pappersexercisen, om jag får uttrycka mig så, i bokslut och balansräkningar.

Men fortsätter ni gå med förlust i boksluten kommer ni ju hamna igen i att ni saknar pengar. Det känns ju väldigt oroväckande för den som ska lägga tre år av sitt liv på den här skolan för att få utbildning?
– Men det är ju ingen som säger att det här ska fortsätta. Att vi går med förlust är inte detsamma som att vi  kommer göra det i tid och evighet, säger Marléne Terkowsky.

Vill inte jämföras med John Bauer

Och hon värjer sig mot jämförelsen med John Bauer:

– Vi har inga banklån som John Bauerkoncernen hade, utan lånen ligger numera hos våra ägare. Och att våra ägare då skulle säga nej vi struntar i våra lån, vi sätter den här firman i konkurs, det är ju lite hål i huvudet tycker jag man kan säga.

Men det finns ännu fler osäkerhetsfaktorer när det gäller hur affären faller ut för riskkapitalbolaget och dess investerare.

Infekterad strid om skolmiljonerna

Hela affären har förvandlats till en infekterad strid om skolmiljonerna. Riskkapitalbolaget strider mot säljarna, Greger Fjell och Gösta Rydell, om hur mycket de egentligen skulle betala för skolkoncernen. Köparna håller fortfarande enligt säljarnas årsredovisningar på med en ”eftergranskning av transaktionen”.

Ingen av parterna vill egentligen kommentera striden, men Marléne Terkowsky, som är tillsatt av riskkapitalbolaget säger:

– Jag har svårt att tro att verksamheten hade överlevt i de gamla ägarnas regi. Verksamheten har skötts ineffektivt och den har inte varit till elevernas bästa under tidigare ägare.

– Det där säger hon därför att det finns en konflikt, säger Gösta Rydell.

Enligt honom var det en välskött skolkoncern de sålde, som fungerade både pedagogiskt och kommersiellt.

Vill inte intervjuas av SVT

SVT har i nästan två månaders tid haft kontakt med riskkapitalbolagets ansvarige, Thomas Blomqvist, för att få ställa frågor i en TV-intervju eller telefonintervju.

Han väljer till slut att svara via sms:

”Vi har stor uthållighet och skjuter in mer medel om det blir nödvändigt. Vi avser inte att försätta PPS i konkurs.”

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar friskoleförluster

Mer i ämnet