Ekonomi

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Södertälje i Södertälje kommun, Stockholms län. Det brinner i en industrilokal med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Stockholm.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hur mycket skulle lönen behöva öka för att ha råd med inflationen? Se Frida Bratt förklara. Foto: Karin Fallenius/Sebastian Strandberg/SVT

Sparekonomen: Så mycket mer lön behöver du för att klara inflationen

Uppdaterad
Publicerad

För första gången minskar nu reallönerna i en takt som inte setts sedan 90-talet. Alltså, när man räknar bort inflationen från löneökningen har många av oss mindre pengar kvar att leva av än tidigare.

– Det är en tuff situation för många, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Årstakten på den genomsnittliga lönen har vanligtvis legat runt 2 procent under de senare åren. Eftersom inflationen varit låg har den genomsnittliga lönetagaren fått en reell löneökning. Nu har den trenden vänt – så hur mycket löneökning skulle man behöva utan att ändra livsstil?

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet har gjort en uträkning på en schablonfamilj. Se hur man kan räkna på förändringen sin ekonomiska situation i videon ovan.

Knäckfrågan: undvika inflationsspiral

Många ekonomer och bedömare fruktar att allt för höga löner kan leda till en så kallad inflationsspiral. Skräckscenariot är att lönerna höjs för att kompensera inflationen vilket leder till att människor fortsätter att köpa varor och tjänster i samma takt. Det i sin tur gör att efterfrågan hålls upp och inflationen pressas upp.

Snårigt? Tänk att det i ett sådant scenario skulle finnas mer pengar att konsumera för – vilket gör att priserna helt enkelt fortsätter att stiga.

Hur kan inflationen påverka våra framtida löner? Hör vad experterna, LO och Svenskt näringsliv tror:

Hur kan inflationen påverka våra framtida löner?

Såhär ser räkneexemplet ut:

Förutsättningar i räkneexemplet:

Barnfamilj med två föräldrar och två barn.

De har lån på 3 miljoner. kör bensinbil, och bor i villa.

Båda föräldrarna har en medelinkomst på 36 100 kr före skatt (medelinkomsten i Sverige 2020).

2021 såg deras kostnader ut såhär:

Elkostnad:

1 kr/kWh, förbrukning 20 000 kWh/år = 20 000 kr/ år

Bensinkostnad:

15 kr/litern, bilkörning 2 000 mil/år = 16 000 kr/år

Mat: 5000 kr per månad  (schablon från Konsumentverket) = 60 000 kr/år

Boränta 1,5 %: 31 000 kr efter ränteavdrag

Deras totala kostnader 2021 var: 127 000 kr/år

2022:

Elkostnad:

2 kr/kWh, förbrukning 20 000 kWh/år = 40 000 kr/år

Bensinkostnad:

21 kr/litern, bilkörning 2 000 mil/år = 24 000 kr

Mat: 5 450 kr (ökning av matpriser med 9 %) = 65 400 kr

Boränta 2 % = 42 000 kr efter ränteavdrag

Deras totala kostnader 2022 var: 171 400 kr

Förändringen:

Skillnaden mellan årskostnaderna var  44 400 kr

Det betyder att de båda föräldrarna skulle behöva tillsammans skulle behöva 3 700 kr extra varje månad.

De skulle behöva 5 procent i löneökning var.

*Uppdatering: Scenariot är beräknat på bruttolön eftersom det är lönen innan skatt som förhandlas med arbetsgivaren.Skulle man räkna in skatten så blir den månatliga prisökningen i räkneexemplet (3700 kronor) en större andel av den befintliga nettolönen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.