Enligt EU-kommissionens nya prognos för 2023 hamnar Sverige längst ner på listan över ekonomisk tillväxt. Ekonomin väntas krympa med 0,8 procent under 2023, och Sverige ser därmed ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt.
Hushållens anpassning
”Hushållen kommer att anpassa sina konsumtionsutgifter ytterligare som svar på förlusten av reella disponibla inkomster, den höga osäkerheten och den ökande arbetslösheten”, skriver kommissionen om prognosen för Sverige.
Nedgången kopplas till att hushållen nu på allvar tvingas anpassa sig till att plånboken blivit rejält tunnare på grund av inflation och stigande boendekostnader. Svenskarnas höga skuldsättningsgrad samt tradition av att ha rörlig ränta på bolånen att köpkraften minskar snabbare och mer än i många andra länder när räntorna stiger.
EU-kommissionen räknar även med att arbetslösheten kommer att stiga på grund av den försämrade ekonomin. Framförallt byggsektorn kommer att känna av stigande kostnader och minskad efterfrågan när boendekostnaderna ökar.
Folksams chefekonom Marcus Svedberg menar dock att det inte är särskilt förvånande att Sveriges tillväxt blir lägre än i resten av EU, eftersom de senaste årens höga tillväxt har skapat fallhöjd.
– Sveriges ekonomi är i betydligt bättre skick än de flesta EU-länder, med en mer balanserad budget och med förhållandevis låg statsskuld. Vi kommer också från högre tillväxtnivåer med 2,4 procent i genomsnitt per år sedan 2010 jämfört med 1,3 procent inom Euro-området.
Högst tillväxt: Irland
I prognosen för 2024 växer Sveriges ekonomi igen, enligt prognosen med 1,2 procent. Trots det har Sverige lägst tillväxt i hela EU även under 2024.
Det land som sias ha högst tillväxt under 2023 är Irland, vars bruttonationalprodukt spås växa med 4,9 procent.
”Vi är något mer optimistiska när det gäller tillväxtutsikterna och den förväntade inflationsminskningen i år. Men vi står fortfarande inför flera utmaningar”, skriver finansansvarige vice kommissionsordföranden Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.
