Men det nya kravet att betala av på bostadslånen blir ännu ett hinder för unga på en bostadsmarknad där alternativen till att köpa en bostad för att få tak över huvudet är få – för billigt blir det inte – även om ett avbetalningskarv innebär att du sparar till dig själv.

Man kan dela in konsekvenserna för avbetalningskraven för bostadslån i två delar: Landet Sverige och plånboken – men givetvis hänger de ihop.

Vi börjar med din plånbok:

De nya kraven innebär att du skall betala av på dina lån från 85 procent av bostadens värde – det maximala beloppet du sedan tidigare får låna till av bostadens värde (”bolånetaket”) – ner till 70 procent med 2 procent per år.

Snällare krav från FI

Därifrån, 70 procent av bostadens värde, ner till 50 procent betalar du 1 procent per år. Resan från 85 procent till 50 procent – då du till slut slipper betala av mer på lånet – tar 32 år, enligt Finansinspektionen. Visserligen blev det snällare krav än vad det spekulerats i, men ändå många tusen kronor i tvångssparande för många låntagare.

Avbetalningskraven ska gälla ”nya” lån. Vad ”nya” lån är vill inte Finansinspektionen precisera just nu. Men tanken är att man skall kunna byta bank om man redan har köpt något utan att det ska räknas som ett ”nytt” lån.

Naturligtvis finns det fördelar för privatekonomin om man har råd att betala av på bostadslånet, alltså amortera.

• Du klarar lättare av prisfall på bostaden

Har priset fallit när du skall sälja jämfört när du köpte bostaden kanske du tvingas ta med dig lån på huset/lägenheten som du inte äger längre. Pengar du inte kan få igen eftersom du inte kan ta del av en framtida prisuppgång. Det här är extra farligt om du inte kan välja när du ska sälja till exempel om du blir arbetslös eller du ska skilja dig.

• Du får lättare att bo kvar med lägre inkomst

Med stor sannolikhet innebär pensioneringen lägre inkomster för de flesta. Då är avbetalningar på bostaden under arbetslivet då man har högre inkomster ett sätt att spara inför framtiden.

• Du klarar av framtida reparationer

Äger du ett hus så har du alltid reparationer och underhåll som du måste göra. Genom att betala av på lånen så växer inte dessa om du måste låna ännu mer pengar för att klara av större reparationer.

Bor du i en bostadsrätt så ska avgiften du betalar varje månad (i bästa fall) ta hänsyn för reparationer bostadsrättsföreningen skall stå för.

Allt har ett pris

Men allt har ett pris! Det där snusförnuftiga jag skriver om ovan skall ställas mot hur just ditt liv ser ut i dag. Om vi nu utgår från att du inte bor i en stor hyreslägenhet i innerstaden med låg hyra. Eller att allt ändå ordnat sig för dig eftersom att du har rika föräldrar, så innebär dagens besked om amorteringskrav att ännu ett hinder ställs mellan dig och drömmen om en bostad.

Det är ju inte så att en hyresrätt finns som alternativ för de flesta i de överhettade storstadsområdena – köpa är oftast enda vägen till en bostad.

Sedan tidigare finns ju kravet på att du skall ha 15 procent av pengarna till den nya bostaden ”med dig” eftersom du maximalt får låna upp till 85 procent av köpesumman. Där är bristen på rika föräldrar ett allvarligt hinder. Många tvingas därför låna de sista 15 procenten på ett ”dyrare sätt” när man inte längre får använda bostaden som säkerhet.

Även om du klarar den här hinderbanan av krav för att nå fram till målet – en bostad – så måste du också ställa frågan vilket liv har du möjlighet att leva för de pengar som är över när bostaden är betald?

För många människor speciellt yngre är inkomststegen felvänd. När man har som mest behov att använda pengar – när man skall bygga sig ett hem så har man minst pengar. Då kan det kännas ganska utsiktslöst att drömma om att det kommer få det bättre vid pensioneringen då ungarna flugit ur boet – om de någonsin lämnar det.

Möjligheten att själv avgöra när man vill göra av med de egna pengarna har begränsats rejält i och med dagens besked – allt för landets bästa.

För hur välvilliga än ambitionerna är att undvika framtida finansiella risker i den svenska ekonomin är genom att göra folk mindre belånade, så når det inte åt pudelns kärna – vi har för få bostäder. Därför är det stora risker när det blir dyrare att bo om det också skulle medföra att bostadspriserna faller – även om de nått sjuka nivåer på sina håll.

Risk för färre bostäder

Bostadsrättsbyggarna kommer ju naturligtvis dra öronen åt sig och bygga färre bostäder om de riskerar att få mindre betalt.

Bostadssäljarna avvaktar att sälja och färre objekt finns att köpa – om priserna skulle falla på grund av de nya amorteringskraven.

Summa summarum – risk för färre bostäder.

Även om byggandet drar igång likt en raket så är det inte löst över en natt – utan det krävs år av byggande. Därför är de spår de nya avbetalningskraven sätter i bostadspriserna avgörande för resultatet, både positivt och negativt.

Det har också betydelse för vad som byggs om målet är att minska folks lån. Det som skulle kunna motverka ökad belåning är mer hyresrätter – fortsättning följer med andra ord.

Sedan kan man ju undra vad det betyder för svensk ekonomi som helhet när många hushålls plånböcker krymper – många miljarder dras ju bort från ekonomin. Det i ett skede när hushållen står för halva ekonomin, och samtidigt som de håller upp konjunkturen.

Statsfinanserna har dessutom blivit mer känsliga för vår köplust eftersom mer av skatten tas in när vi handlar genom så kallad moms eftersom skatten på våra löner sänkts (genom jobbskatteavdrag).

Landet eller plånboken – alla får vara med och betala när riskerna av att folk lånat för mycket ska krympas. Men det högsta priset får de unga betala för att äldre generationer svikit dem genom att bygga för få bostäder.