Eleverna vädjar: Vi behöver mer hjälp

Uppdaterad
Publicerad

På 20 år har statistiken som rör utlandsfödda elevers gymnasiebehörighet dalat med nästan 20 procent. SVT har träffat två niondeklassare vars studiemotivation är på topp, men som saknar resurser i skolan.

– Jag vill ha mer studiehandledning, säger Gabriella Rios.

I slutet av september meddelade skolverket att drygt 16 procent av alla högstadieelever saknar gymnasiebehörighet när de går ut nian. En aspekt som enligt Skolverket påverkar elevernas resultat är deras migrationsbakgrund. SVT har tittat närmare på statistiken som rör specifikt utlandsfödda elevers gymnasiebehörighet. Våren 1999 hade 77,1 procent av alla utlandsfödda niondeklassare gymnasiebehörighet efter högstadiet. Våren 2019 hade bara 58,3 procent samma behörighet.

– Det är svårt att hinna lära sig allt det man ska lära sig på nio år, på kanske bara ett eller två år. När en elev kommer till Sverige så gör man en kartläggning, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

När en elev är ny i Sverige gäller det för skolan att ta reda på hur mycket personen i fråga kan och vilken undervisning som behövs.

– Man börjar ofta i en förberedelseklass där man får träna stenhårt på svenska. Man får också ett tydligt stöd. Vi har ordnat med lovskola och extra läsning som vi säkerställer att det finns resurser till. Det görs väldigt mycket, säger Anna Ekström.

Elever håller inte med

Men enligt eleverna Gabriella Rios och Paul Garay görs det inte tillräckligt. Gabriella har bott i Sverige i ett år och Paul kom till Sverige för två år sedan. De går båda i nionde klass på Bäckahagens skola i Stockholm och är enligt deras lärare ambitiösa och motiverade elever.

– Det går bra i skolan, jag får hjälp, men jag behöver mer hjälp med svenskan eftersom jag inte förstår allt perfekt, säger Gabriella Rios. 

- När jag gick introduktionskursen var vi 13-14 elever och vi hade bara en lärare. Alla kan olika mycket och om det är fler lärare kan vi lära oss mer, säger Paul Garay.

Anna Ekström menar att det finns ett starkt samband mellan att man kommer sent i livet till Sverige och att man inte klarar gymnasiebehörigheten.  

– Kommer man i högstadiet så är det väldigt svårt att hinna med att lära sig allt. Vi ser också att fler elever kommer från länder med skolsystem som inte är lika det svenska skolsystemet, säger hon. 

– Jag är absolut inte nöjd. Men jag är väldigt stolt över allt det som svensk skola har gjort för många nyanlända elever, säger Anna Ekström. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.