EU-parlamentarikerna Marita Ulvskog (S) och Christofer Fjellner (M) är båda positivt inställda till TTIP-avtalet. Foto: TT

EU närmar sig riktlinjer för TTIP-förhandlingar

Uppdaterad 28 maj 2015

Publicerad 28 maj 2015

Det har kritiserats hårt sedan starten, men i dag tog EU ännu ett steg närmare det jättelika frihandelsavtalet med USA. Utskottet för internationell handel i EU röstade under förmiddagen igenom de rekommendationer man vill att EU-kommissionen ska ta med sig till slutförhandlingarna med USA om TTIP.

Det blev beslut i handelsutskottet sedan en kompromiss hade förhandlats fram strax före midnatt igår kväll mellan ledamöter från socialdemokraterna, de konservativa och liberalerna.

Stora partigrupperna nöjda

– Jag är mycket nöjd att vi fått ett parlamentsbeslut som ger EU-kommissionen möjlighet att förhandla vidare med USA, och att det ska finnas någon form av skyddsmekanism för företagens investeringar, säger EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) till SVT Nyheter i Bryssel direkt efter omröstningen.

Socialdemokraternas EU-parlamentariker Marita Ulvskog säger också att hon är nöjd.

– Det står att vi ska ha ett nytt system för skydd av företagens invetseringar, det blir inte det gamla. Och det skrivs dessutom in hänvisningar till miljöskydd och fackliga rättigheter, säger Marita Ulvskog (S) till SVT efter omröstningen.

”Storföretagen jublar”

Den gröna partigruppen och vänstern var kritiska till uppgörelsen mellan de stora partierna i parlamentet, och ansåg att socialdemokraterna har kompromissat bort motståndet mot investeringsskyddet för företagen.

– Storföretagen jublar idag. De får fortsatta möjligheter att stämma stater med utskottets kompromiss och det är ett hot mot demokratin, anser EU-parlamentarikern Malin Björk (V).

I juni ska hela parlamentet rösta om riktlinjer för förhandlingarna. Sedan är det upp till EU-kommissionen och den handelsansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström att förhandla vidare med USA.

Politikerna gillar grundidén

Från svenskt politiskt håll finns en generell positiv inställning till TTIP-avtalet. Både Moderaterna och Socialdemokraterna vill i grunden jobba för att få till stånd detta avtal som är tänkt att ge en rejäl injektion till den europeiska ekonomin.

– Är det ett bra avtal, då ska vi rösta ja. Är det ett dåligt avtal då ska vi ta avstånd från det, sade europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S), i Gomorron Sverige under torsdagsmorgonen.

Christofer Fjellner är mycket positiv till ett kommande frihandelsavtal mellan EU och USA – även om han poängterade att det är svårt att säga något om innehållet i nuläget när förhandlingarna fortfarande pågår. Ögonen tindrade på Fjellner när han funderade över tänkbara effekter av TTIP i Gomorron Sveriges sändning från Bryssel.

– Uppskattningar från EU-kommissionen säger att det kan leda till 1.000 miljarder kronor i tillväxt varje år i Europa. Det är motsvarande 5.000 kronor per svensk, och kan det bli verklighet så är det ett jättevälkommet bidrag i en tid då vi har väldiga problem med ekonomin, sade han.

Många knäckfrågor kvar

Trots hoppfulla politiker i Bryssel och ett utskott som nu tagit fram riktlinjer åt EU-kommissionen återstår alltså många delar där man behöver kompromissa och komma överens. På en rad punkter delas de politiska grupperna i EU i olika uppfattningar om vad som bör stå med, och vad som absolut inte bör stå med, i TTIP-avtalet.

Det handlar om allt från det hårt kritiserade investerarskyddet (ISDS) till frågan om skydd för arbetsrätten inom EU och vilka typer av offentliga tjänster som ska fredas från TTIP.

Avtalet långt ifrån klart

Frågan är nu när detta hett omdiskuterade frihandelsavtal kan bli klart, och vad det i såfall kommer innehålla. Målet från början var att TTIP skulle vara fädigförhandlat mellan USA och EU innan slutet av 2015 – nu är samma mål satt till innan den amerikanske presidenten Barack Obamas mandatperiod går ut, i slutet av 2016.

FAKTA: Tre knäckfrågor i TTIP-förhandlingarna

1. Klausulen om investerarskyddet (ISDS) – den mest kritiserade delen av TTIP

Här har EU-kommissionären med ansvar för handelsfrågor, svenska folkpartisten Cecilia Malmström, föreslagit att man i och med TTIP-avtalet bör öppna upp och förnya systemet för så kallat investerarskydd.

Investerarskydd finns sen länge i flera handelsavtal Sverige och andra EU-länder har. Om företag får egendom tvångsomhändertagen eller politiska spelregler ändras kan företag vända sig till ett särskilt skiljedomsförfarande. Kritiker pekar på att amerikanska tobaksföretag stämt länder som vill införa förpackningar som varnar för rökning och att svenska Vattenfall stämt tyska staten för beslutet att avveckla kärnkraften. Det ser kritikerna som att storföretag har en bakväg att påverka politiska beslut och kritiker anser att företagen istället borde vända sig till vanliga domstolar i USA eller EU om de anser sig felaktigt behandlade.

Anhängare anser att företag behöver skyddsmekanismer och skydd för att våga investera. Kompromissen i dag talar om att ett ”nytt system” ska utvecklas.

2. Frågan om arbetsrätten

Socialdemokraterna har velat ha en skrivning om att arbetsrätt enligt FN-organet ILO ska respekteras och att rätten att organisera sig fackligt ska respekteras. Det har även talats om krav att USA skulle skriva under eller ratificera ILO-konventionen, något amerikanska regeringen hittills inte visat något intresse för.

I dagens utskottsbeslut talas om att hänsyn ska tas till arbetsrätten.

EU-kommmissionären Cecilia Malmström har tidigare varit tveksam om det hör hemma i ett handelsavtal med USA, så frågan är vad dagens beslut får för betydelse i förhandlingarna.

3. Tjänster

Handelsavtalet handlar inte bara om att öppna för mer handel av varor utan också mer handel med privata och offentliga tjänster. Men hur långt man ska gå är en stor förhandlingsgfråga. Kompromissen i utskottet idag innebär bland annat. att varje medlemsland i EU beslutar vilka offentliga tjänster som sjukvård, skola och kollektivtrafik som ska undantas från att påverkas av handelsavtalet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.